Ernst rapporterar...
...om ett MFF som verkligen trivs i tabelltoppen, om våra glödheta anfallare och om en Maestro med vinnarskalle.
”Make way for the positive day / Cause it’s a new day / New time, new feeling yeah! / Say it’s a new sign / Oh what a new day” (Bob Marley: ”Positive Vibration”)
Måndag förmiddag. Stadions träningsplan. MFF spelar tvåmål på halv plan. 10 mot 10. Det är trångt och bökigt. Prahl vill att de ska kunna hitta luckorna ändå. Jag står och svettas i skuggan av ett träd. Det är någon grad varmare än i södra Sudan. Man tränar i en timme och en kvart. Sen tar Prahl och går in med a-laget i kombihallen, medan fystränaren kör vidare med b-laget ute i solen.
Pode, Eklund och Driss är målisar. Kjellin, Mete, Jeppe, Daniel, Sörensen, Jussi, Ivo, Kenneth, BSN, JO, Mattison, Lillen, Skoog, Mackan, Ijeh, Ante, Samba, Elanga och Lilienberg utespelare. Concha kör övningar med boll i ensamhet. Det ser bättre och bättre ut. Olof är inte med; ligger och får massage vid sidan av. Ingvarsson står bredvid; är inte ens ombytt. Asper är i Ryssland med landslaget. Jon på samma ställe med U-21-landslaget. Billy, Roth, Bovar och Baxter är de enda som är A.W.O.L.
Det är utmärkt tempo. Daniel glänser. Jussi likaså. För att inte tala om Lillen. Han ser underbart pigg ut. Äntligen tillbaka efter sin långvariga skada är han naturligtvis sugen på att visa upp sig. Han går bra i b-laget också. Ännu en ung sparris som vill vara med och leka med de stora barnen. Samba verkar fräsch. Mattison är alltid fräsch. Men bäst på plan är våra två superanfallare.
Peter Ijeh är ett kapitel för sig. Han springer omkring och ser ut att må så bra. Han skrattar i sin väloljade dampermanent. Han skjuter som dopad häst med bägge fötterna. Det rasslar i nätet under skottövningen med jämna mellanrum. Skoog vill inte vara sämre och hanterar bägge sina fötter som en gunslinger in the wild wild west använde sina pickadollor. Våra två forwards är hetare än bakugnen på din lokala pizzeria. Jag kommer bara på en sak som är hetare än Skogg/Ijeh just nu: solens kärna.
Det var för övrigt längesedan jag såg en sådan trupp som den vi har nu. En hel hop med fantastiska fotbollsspelare. Fullt med reserver som kan gå in och ersätta utan att kvaliteten sjunker. Prahl har använt 22 spelare så här långt. Plus tre till som inte har fått komma in men som har suttit på bänken. Det är bara Lillen, Ingvarsson, Bovar och Ivo som inte har varit och känt på hetluften. Och stämningen på träningarna är laddad. Men bäst av allt: vi har en spelartrupp som verkar tycka att det är skitkul att ligga etta i allsvenskan. Jag tänker på när Daniel fick frågan om Örgryte-matchen i Fotbollskväll förra måndagen och svarade: ”Ja, det är en riktig godbit”. Ingenting om att det skulle bli svårt, kämpigt eller att man skulle kriga sig till en poäng. Bara positiva tankar om att det ska bli roligt och att utmaningen ser härlig ut.
För oss som tvingades genomlida den matchen på Canal Plus så var det nästan otäckt tydligt hur allomfattande MFF-hatet är bland media. De två kommentatorerna, låt oss kalla dem Mr-Sämst-Vitsar-I-Sverige och Månlandskapet, tyckte att ”Örgryte var klart bättre”, ”att det inte var straff, eftersom bollen ändå var på väg ut” (när Ijeh med bollen under full kontroll blev bryskt omkullknuffad i straffområdet), ”att det inte var frispark eftersom Asper inte skapade sig själv utrymme” (när ÖIS gjorde 1-0 på hörna och höll fast Asper med armkrok och tröjdragning), ”att Aubynn var landslagsmässig” (efter det tionde bortslagna inlägget), ”att det inte var frispark eftersom backen inte spelade tillbaka med flit” (när ÖIS-backen passade bollen rakt i Dick Lasts famn från två meters håll) samt ”att det var en underbar nedtagning” (när bollen studsade på tåspetsen och sedan rakt upp på näsan på nyinsatte Lohm i ÖIS). Tröttsamt var ordet. Dessutom var alla MFF-offsider ”solklara” medan ÖIS-spelarna ”bedömdes vara offside”. Jaja... låt dom bara gå på, vi klarar oss… osv osv osv.
Roligast på dagens träning: a) när Ijeh får bollen på mittplan, sticker, drar två man och stänker in den med vänstern hårt och distinkt nere vid stolproten. Prahl skakar på huvudet men det syns ett litet leende också. Typ, ”det var inte riktigt det vi höll på och tränade på, men visst, låt gå, fortsätt med det där”… b) när Jussi friställer Skoog med en sybaritisk långpass och Skoog öser upp den i nättaket på helvolley och Prahl berömmer Jussis passning i starka ordalag men ignorerar Skoogs prestation. Typ, ”att Skoog gör sådana mål förutsätter jag, det behöver inte uppmuntras, men Jussis passning var nice”… c) När Skoog petar in 2-2 efter en läcker Samba-passning och Daniel, som var den som missade i markeringen, rusar fram till Pode för att få bollen så att hans lag kan återta ledningen och blir helt stirrig: ”snabbt, hit med bollen, hit med bollen, bollen, snabbt, bollen”. Typ: ”det är en härlig stämning i truppen och alla gillar varandra, men jag vill fan inte förlora på träning”.
Finns det mer att berätta? Vet inte. Yngvesson är ju avstängd mot Bajen. Elanga ersätter. Troligtvis så spelar Mete på Olofs plats på högerbacken. Vilka andra ligger i farozonen? Jag kollar på svenskfotboll.se och ser att Skoog och BSN blir avstängda vid nästa varning. Där checkar jag också poängligan (mål plus assist). MFF:s interna ser ut som följer: Ijeh 18+2, Skoog 7+6, Samba 3+3, Mattison & Ante 2+3, JO 3+1, Concha 0+4, Daniel 1+2, Elanga 0+3, Mete & Roth & BSN 0+1.
Mer? Prahl ser sammanbiten ut. Han vet att guldet ligger där borta i oktober och glimmar. Han vill ha det. Själv cyklar jag hem efter väl förrättat arbete med lyckliga tankar i skallen. Nu ska vi slå Hammarby på lördag. Sedan tar vi resten av lagen också av bara farten. Det är rätt så kul att vara MFF:are just nu. Och roligare ska det bli.
