Lagbanner
En legend talar: L-O Mattsson
L-O Mattsson med trofén som visar att han blev årets tränare i Sverige 1996. Foto: Lars Olsson

En legend talar: L-O Mattsson

ÅTERPUBLICERING: MED ANLEDNING AV L-O MATTSSONS ÅTERKOMST TILL LSK PUBLICERAS HÄR VÅR INTERVJU MED HONOM PÅ NYTT (URSPRUNGLIGEN PUBLICERAD 2015-12-09) Nu var det dags att låta en tränarlegend få komma till tals i vår intervjuserie. Givetvis handlar det då om mannen som gjorde det omöjliga möjligt och tog LSK till Allsvenskan för första gången. LSK FANS Lars Olsson fick en kaffe och en pratstund hemma hos Lars-Olof Mattsson.

Jag började intervjun med L-O Mattsson via mail. Det visade sig emellertid vara omöjligt, så han bjöd hem mig till sig. Väl där förstod jag tidigt vartåt detta skulle barka och allt vad papper och diktafoner heter skrinlades. Detta är en man med så mycket kunskap och erfarenheter att här var det bara att åka med.
Alla lag han tränat har han ramat in och hängt på väggen. Givetvis har han också ett prisskåp, där bland annat trofén för utnämnandet till årets tränare i Sverige finns. Ett pris han vann år 1996. 
Jag kände tydligt att han var stolt över alla lag han tränat, oavsett division och nationalitet. Ty han har ju till exempel även tränat Sierra Leones landslag. En annan likhet med en storhet jag tyckte mig se är att såväl L-O som Louis Van Gaal gillar att anteckna. L-O har troligtvis skrivet material från alla matcher han stått vid sidan av. Otroligt. 
Allt snurrade i mitt huvud, men jag försökte att få något nedkritat.
 

Du kom till LSK 1996. Hur gick det till?
- Jag jobbade med Fille (Christer Lindberg, känd bl.a. som mångårig speaker på Skarsjövallen) som fixade jobbet i LSK, haha! Han ordnade ett möte med Bosse Fagerberg. När vi skulle skriva kontrakt ville Fagerberg att kontraktet skulle utformas så att om LSK åkte ur Söderettan skulle min lön minska. Jag svarade att då ska det minsann också finnas en klausul som ökar min lön om LSK blir allsvenskt. Bosse skrattade och sa att det inte skulle vara några problem. Resten är historia nu. 
 
(Den allsvenska sejouren 1997 finns otroligt bra dokumenterat i boken Sagan om Ljungskile av Lennart Karlsson. Godis för oss "gamlingar", så vi behöver inte tala så mycket om den här.)
 

Hur fick du dessa herrar att prestera så bra under 1996?
- Vi ökade träningsdosen. Vi skulle spela en snabb fotboll. Inget fipplande med boll framför eget mål utan spela mot Jörgen (Wålemark) och Johan (Ragnell).
Om vi gick till Allsvenskan skulle allt bli bättre, övertygade jag alla om: ekonomi, matcher, ära, berömmelse - ett bättre liv, kort och gott. Det var en sorts mental träning. Så då kunde de lägga sig på kvällarna och se och höra publikens jubel när de blundade. När jag sedan sprang ut på planen då slutsignalen ljöd efter andra kvalmatchen i Umeå dansade spelarna och skrek "Ett bättre liv! Ett bättre liv!". Underbar känsla.

När förstod du vad du ställt till med? 
- När jag vaknade på morgonen var det folk från SVT, Lokal-TV, Expressen, GT, Aftonbladet m.fl. som ville prata med mig. Då började jag förstå att det var riktigt stort.

När började du jobba inför det allsvenska året?
- Nästan direkt dagen efter. Snart förstod vi att Johan och Jörgen skulle behöva ersättas och det var enormt svårt. Dessutom jobbade jag 50% på särskolan i Uddevalla. Men det var trots allt en upplevelse att spela i Allsvenskan och vi hade chansen in i det sista.

2006 var du ju tillbaka som tränare i LSK! Berätta.
- Ja. Bosse Fagerberg tog kontakt med mig i november 2005. Hasse Hagberg (dåvarande spelarförhandlare) var tveksam. Jag och Hasse fick aldrig någon bra kontakt. När David Wilson sedan fick sparken från GIF Sundsvall efter en bedrövlig vårsäsong däruppe fattade jag att mina dagar var räknade. Hagbergs våta dröm var att få hem Wilson igen. Jag var väldigt besviken på LSK för den behandlingen jag fick. Sedan fick jag ju jobb i Häcken nästan direkt och dubbel lön därtill. Det var väl ok. Men klubbens behandling mot mig var inte ok. Och Wilson sedan. Vi slog Gif med 1-0 hemma det året och han tackade inte ens efter matchen. Mycket speciell person, den mannen.
 
(När man läser i arkivet på lsk.se märker man snart att det är mycket sporadiskt som Mattssons namn nämns under det året. Kanske det var webbredaktörens ide?) 

Du värvade Martin Smedberg till LSK?
- Det stämmer. Jag hade haft honom i U21-landslaget, så jag pratade med Håkan Mild i Blåvitt och det löste sig. En otroligt bra fotbollsspelare. Dessutom värvade jag Richard Jansson från Nyköping (som två år senare bland annat sänkte AIK på Skarsjövallen).

Vilken är den bäste spelare du tränat i LSK?
- Någon av Wålemarkarna.

Du måste välja!
- Jag väljer Bosse då. Jag träffar honom ibland och han kanske blir stött om jag väljer någon annan, haha.

Har du följt LSK något i år (2015)?
- Nästan inget. Jag har av förklarliga skäl inte haft tid. Det har ju ibland varit identiska tider med IKO:s matcher. Men jag har sett en del på TV.

Vad var skillnaden på LSK 2014 och LSK 2015?
- Det blev för mycket tiki-taka 2015. Man kunde inte erövra boll och blev helt utan djupledsspel. Saknaden av David Johannesson syntes. Målvaktsspelet är en annan orsak.

Tror du att LSK kan bli lika bra som de är på Skarsjövallen om de spelar på en annan arena?
- Nej, det tror jag inte. Deras identitet är där uppe. Det var svårt för alla lag att komma upp på fjället och spela. Vinnarmentaliteten sitter i väggarna där uppe.

Kommer Jonas Olsson att bli bra som LSK-tränare?
- Han kommer att bli utmärkt! Han är en fotbollens arbetare, precis som jag. Träningsoverall och fotbollsskor. Så ska det vara. Vi tränare ska vara redo att gå in i skiten om det behövs. Inga lågskor och kavaj. Han är stabil, saklig, ödmjuk, lugn, målmedveten. Passar mycket bra i LSK.

Själv då? Är du mätt som tränare?
- Nej, absolut inte! Jag har nog 6-7 år kvar tycker jag. Sedan ska jag bli en gnällspik på läktaren.

Enligt vissa är du en "långbollstränare" och enligt många spelar dina lag tråkig fotboll?. 
(L-O mörknar i blicken) - Man måste anpassa spelet efter materialet. Man måste det! Hade vi spelat annan fotboll 1996 hade vi åkt ur Söderettan. Nu vann vi det allsvenska kvalet. Bra fotboll? Bra fotboll!? Vilken tjatig klyscha! Barcelona? Är det kul att se bollen transporteras i sidled? Säger bollinnehav allt?

(Här bestämmer vi att LO mailar sin syn på bra fotboll. Nu blev han riktigt engagerad, men mailet får inte plats i intervjutexten utan finns som bonus längst ner i artikeln.)

Vem är Sveriges bäste tränare?
- Christer Swärd, utan tvekan. Han är den bäste instruktören.

Vilken var din bästa match i LSK? Och du får förstås inte svara bortamatchen mot Umeå 1996. Välj en annan.
- Då blir det hemmavinsten mot HBK med 5-2, år 1997. De vann ju SM-guld sedan och hade bland annat Fredrik Ljungberg i laget.

Tiden är nu ute och jag har fått en stund med en oerhört trevlig människa. En stund jag kommer att ha glädje av länge.
Stort tack till L-O Mattsson för du släppte in mig i ditt hem. Kaffet och bullarna var också goda! Många tack.




Bonus 1: Röster om L-O Mattsson från några av hans tidigare spelare

Bosse Wålemark om L-O:
- L-O är en extremt fotbollsintresserad person. Han älskar verkligen sporten. Sina styrkor har han i lagbygget: få in glädje i truppen och vara noggrann i allt han gör. Sedan är han även en väldigt varm människa man bara kan tycka om. Ibland kan man känna att han kanske inte har koll på allt, men jag tror att han alltid har en tanke bakom det. Han vill nog att vi spelare ska ta större ansvar, kort o gott. L-O är både en bra ledare och en bra människa.

Martin Smedberg-Dalence om L-O:
- Han trodde verkligen på mig som spelare och gav mig en roll i laget som passade mig som handen i handsken. Med andra ord en mycket bra tränare.
Han gav mig stort förtroende när jag kom till Ljungskile första gången och han är en av den tränarna jag har att tacka för att jag kommit dit jag är idag. Även att han är en fantastisk människa som verkligen andas fotboll.

Christian (f.d. Johansson) Hultberg om L-O:
- Han är väldigt rutinerad och medveten om vad som krävs för att lyckas, och det får man säga att han gjort! Han förde in en träningskultur i klubben, det vill säga att man måste träna mycket och hårt för att lyckas. Skulle tro att han är ännu bättre som coach idag än för drygt 15 år sedan. 

Bonus 2: L-O Mattsons syn på bra fotboll:

From: Lars-Olof Mattsson
To: Lars Olsson
Subject:Tankar från en fotbollsarbetare
Date: Thu, 3 Dec 2015 11:08:43 +0100


Det raka spelet i fotboll, hoten i djupled, rättvända spelare som hotar mellan back 4 och mittfält, maxlöpningarna som hotar ytan bakom backlinjen. Vem vill se 1000 pass i sidled och bakåt? Publiken vill se att det händer något. Vi vill se målchanser. Statistiken efter matcherna visar possession = totalt ointressant. Liksom skott och avslut på och utanför target, det är heller inte viktigt. Skott på mål kan vara från 73 meter med styrfart. Nej, man ska räkna målchanser. Det är inte många som kan definiera det. Jag har statistik på alla matcher jag coachat. På målchanserna kan man se hur rättvist slutresultatet är. Har man t.ex. 10-2 i chanser är det stor chans att man vinner - men man kan förlora trots den statistiken. Då har man haft otur. Tur och otur är betydande element i enskilda matcher.

Vad är bra foboll? Vilka avgör det? Experter? Åskådare? En del säger: "-De och de spelar fotboll", "-De står för något bra". Spelar inte alla lag fotboll, även om metoderna skiljer sig? Possession-sjukan som spridit sig in i medvetandet hos många är förödande. Hålla-i-bollen-syndromet. "Bra lag, de har fått till ett bra rull". Jag får frossa när jag hör det. Några lag i världen kan möjligtvis spela efter den devisen, och det är Barcelona och ett fåtal till. Men det enbart för att de har de överlägset bästa spelarna.
 
Vi måste debattera de här frågorna för att få en utveckling på svensk fotboll - men vilka gör det? Ingen, vad jag har hört!

Någonting man aldrig pratar om i svensk fotboll är medlöpspass. Det kommer från Norge och innebär pass framför spelaren, i löpsteget. På så sätt behåller man farten och behöver inte bromsa upp. Det är ju när man bromsar upp som alla motståndare hinner hem på försvarssida, och då är det svårt att göra mål. Medlöpspass gör att man får rytm i anfallsspelet.

Ej heller pratar vi om bollägarskiften i matcherna. Där avgörs allt. Ha bollen-tappa bollen. Det sker cirka 4 bollägarskiften per minut = 360 per match. Det innebär att vi cirka 180 gånger på en match får tillfälle att kontra snabbt, när det andra laget är mer eller mindre oorganiserat. Men hur många gånger ser vi att första passet efter bollerövring går framåt??? Nej, oftast går bollen bakåt eller i sidled och motståndarna hinner organisera sig. Sen har vi det med laglojalitet, hur många vill och orkar ha löpkraften att göra 110%-iga hotane djupledslöpningar för att ge lagkamraten alternativ?

Min gamle lärare på A-licensen i Skottland sa alltid "-Ju mer man lär sig om det här spelet, desto mer inser man att man inget begriper". Hans namn var Andy Roxburgh. Tänk om alla experter vore så ödmjuka. Han är den tillsammans med Drillo som lärt mig mest om fotboll. Drillo är ju ett skällsord för många, men ingen vet vad hans ideer går ut på. Det handlar om framdrift i fotbollen, penetrerande pass, snabb fotboll. Alla förknippar honom med långa bollar på Bengt. Men det var då han hade spelare med "spisskompetense", där han utnyttjade "Flo-passet": Björneby slog lång cross till Jostein Flo som nickade ner mot boxen. Han ville få till en effektiv fotboll. Men hur många har sett det norska landslaget nu? De spelar med helt andra spelartyper, en modern, snabb fotboll med framdrift som främsta signum. Nej, alla tränare ska etikettiseras, sättas i boxar. Samma när jag tränade Ljungskile och vi hade Johan Ragnell och Jörgen Wålemark som forwards. Då blev jag kallad "långa bollar på Bengt" av Peter Antoine i något TV-program. Men hur många har analyserat spelet hos de lag jag tränat efter det: Sverige U21, Västra Frölunda, Moss FK, Sierra Leone, Oddevold. Hur många kan säga att vi spelat långbollar där? Nej naturligtvis är det spelarmaterialet som avgör hur i ska spela, utnyttja spetskvaliteter och vara så effektiva som möjligt. De som förknippar mig med långa bollar har inte följt med vad jag gjort de senaste 20 åren. Okunnigt etikettsättande.

Drillo ligger före oss i tankebanorna, och det är endast okunskap som gör att vissa kritiserar honom. Snabb, penetrerande fotboll, framdrift, Fotboll är ett "framöverspel" som han säger. Nu är det Per Mathias Högmo vid rodret i Norge. Han har flyttat pendeln över för långt mot possession-sidan och resultaten har uteblivit. En som gjorde tvärtom var Håkan Ericson i U21. Han disponerade laget efter de spetskunskaper som fanns, alltså hårt jobb, defensiv organisation och offensiv framdrift. Bra fotboll? Svar: rätt fotboll för de spelare han disponerade.
 
Misstänker att Du är utsliten nu efter att ha läst mina tankar, men jag var tvungen att skriva av mig.
 


L-O Mattsson
Fotbollsarbetare

Lars Olsson/Henrik Jonsson2017-09-08 12:03:00

Fler artiklar om Ljungskile

Nu är det allvar