Gott nytt år eller?
Here we go again..
Detta år har varit ett fruktansvärt år på många sätt. Det går inte att jämföra med något annat. När det gäller det sportsliga har vår klubb totalt havererat och det blev degradering. Nästan som 2016 då vi blev näst sist på 26 poäng på 30 matcher. Det slog vi 2020 med att bli sist på 23 poäng på 30 matcher. Ingen rolig läsning. Möjligt hade publik på plats gett några poäng till men det hade nog motståndarlag haft favör av med. LSK var inte på något sätt redo för SE 2020 tyvärr. Efter 2019 då man hade ett lag med bra spelare på de flesta positioner valde man att slå sönder det laget för att komponera något nytt. Det gick absolut inte. Det finns massor med likheter mellan de två skitåren. Ett grundspel och spelare som inte höll måttet. LSK FANS larmade tidigt bägge dessa år, men förgäves. Vad finns det mer för likheter? Jo styrelsen och dess agerande .Försent fick Jonas Olsson lämna och Zoran Lukic ta över precis som iår då Tor Arne Fredheim kom alldeles försent. I år känns det som att det inte spelat någon roll att byta tränare med så få matcher kvar. Hade man inte för avsikt att ge Tor Arne fortsättning var tillsättandet bara onödigt och kostnads ineffektivt. Hade varit klokare att låtit Erik Lund skött skutan det sista om man ens skulle bytt.
Den avgående ordföranden intervjuas på lsk.se och inget om dessa två år nämns. Inget ansvar för åren tas utan det blir ett kompendium av skåpmat och repriser. Men inte ett ord om debaclen 16 och 20. Man kan undra om det var en annan styrelse som ledde LSK 2016-2020.
Han säger bla
Hur LSK kommer se ut om 10 år ser Holmdahl som en mer filosofisk fråga med tanke på hur herrfotbollen utvecklar sig, inte minst på grund av de stora kommersiella krafterna som får lilla Ljungskile det svårt att hänga med. Det är dock vad han hoppas och där målsättningen måste vara att LSK ska vara ett elitlag. Samtidigt så ser Holmdahl möjligheter inom damfotbollen där LSK:s satsning gjort att man har förutsättningar för att hänga på i ett format som passar en mindre förening som LSK mer.
Vi tolkar detta som herrlaget kommer se annorlunda ut om det ens kommer finnas kvar. Skulle man tänka så är all fotboll i den grönvita dressen i stor fara.
Att Jensen och Vega har något på gång med damerna det har vi sett. Man har taktfast marscherat genom några divisioner och nu kommer elddopet. Det är också rätt att damerna tar plats på scenen.
När det gäller damfotboll lär den inom några år vara precis som herrallsvenskan. Hammarby, Malmö FF, Norrköping. Häcken osv. Borta blir Jitex, Mallbacken o övriga renodlade damklubbar. Vilket kommer betyda att även LSK hamnar långt ner i näringskedjan.
Men det har inget med herrlagets förfall att göra. Sedan är det helt rätt analys att de kommersiella krafterna mal sönder all landsortsfotboll med SVFFs tillåtelse. Men både herr och dam behöver varann för att synas i mediabruset och hålla intresset uppe.
Givetvis måste också kommunen nämnas som det så oftast gjorts i alla skriverier. Det råder inga tvivel att det är orimligt att driva sin egen arena utan större stöd från kommunen. Ljungskile är inte unika att ha sin egen anläggning, med de fördelar och nackdelar det innebär. Att skicka över bollen för misslyckandena sportsligt på kommunen och dess tjänstemän och politiker är tröttsamt. Men absolut är frågan viktig och man kan väl hoppas att den nya styrelsen använder en annan approach mot kommunen. Uppenbart har den förra styrelsen inte klarat detta.
LSK är ett välkänt namn för fotbollsintresserade i Sverige och det är just fotboll man ska syssla med. Det avtryck LSK gjort i Sverige tar ju Erik Niva upp i sin podd.
Vi hoppas att 2021 blir bättre för alla och vi kan sakta återgå till normalitet. När det gäller LSK skrämmer 2021 oss. Skutan driver nu vind för våg känns det som. Det finns ingen som styr. Det enda vi kan läsa är att en efter en lämnar båten men inga nya kommer ombord.
Trots allt. Gott nytt grönvitt år till er alla.