Mogges halvtidsfunderingar
Halva serien är nästan spelad och LSK parkerar på nedflyttningsplats. Morgan Dandelius reflekterar över vad det är som har gått fel och hur det eventuellt kan åtgärdas.
Transferfönstret har precis stängt och LSK har utökat truppen med två defensiva spelare. Frågan är dock om nya spelare hjälper när man inte har någon (synbar) spelidé.
Fler försvarare är ju konsekvent med nuvarande fotbollsledning. En vettigare idé vore att flytta upp fler folk på mittfältet och börja försvaret där (forwards ska givetvis också hjälpa till, men ska samtidigt ligga lite på rulle och vänta på pass). Fyra mittfältare blir svårare att gå förbi (förutsatt att det är "karaktärsspelare" som försöker ta bollen från motståndarna). Fyra mittfältare gör också att det finns fler uppspelspunkter för försvaret att spela upp till (som också har kortare väg att passa upp till forwards). Fyra mittfältare får närmare till anfallssituationerna och kan hjälpa till där. Två yttrar och ytterbackar kan hjälpas åt att komma två-mot-en både offensivt och defensivt. Med tre mittbackar är vi en man kort över hela planen - UTOM i eget straffområde, och där står man ju ändå och tittar när bollen kommer.
Problemet, som många fler än jag har identifierat, är att laget är 1) felbalanserat (det verkar ju aldrig finnas spelare dit bollen tjongas) 2) alldeles för passivt i försvarsspelet (över HELA banan), dvs man bryr sig inte om att ens försöka ta bollen. Nej, jag tror på 4-4-2 (4-5-1 om man har en säker forward typ Udoh att spela upp bollen på) och KARAKTÄRSSPELARE på planen som smäller på och vill erövra bollen. Den överdrivna rädslan för motståndarna gör ju att vi ofta förlorat matchen innan den ens börjat. LSK har karaktärsspelare med "klass", karaktärsspelare som inte hänger med, "klasspelare" (notera citationstecknen) som inte har karaktär och klasspelare som kan få karaktär, men är för veka i dagsläget. För att man ska spela fotboll bra måste man ju få tag på bollen. Jag vet inte hur många matcher jag sett i år där varje spelare bara "täcker av sin yta" och låter motståndarna spela runt. Man försöker inte ta bollen. Till slut "somnar" vi och lägen skapas.
Sedan finns det strukturella problem i föreningen, vansinnig värvningsstrategi (om det ens kan kallas strategi) mm, men det får vi ta vid ett senare tillfälle. För att komma ur skithålet vi hamnat i får vi agera med det vi har, och då gäller:
1. Nytt spelsystem (se ovan).
2. Mod att våga spela. Jag tror inte att spelarna är särskilt tekniskt dåliga, utan att problemet varit att de kommit i tidsnöd pga att motståndarna är fler ute på plan - utom i vårt eget straffområde.
3. Spela fysiskt tuffare och försöka vinna bollar i alla lägen. Vi gör det alldeles för lätt för motståndarna när vi bara ska avvakta.
4. Mod hos tränaren att lita på spelarna ute på planen ibland. Jörgen övercoachar så det står härliga till, dvs han hörs dirigera hela tiden och oftast med kommandot att spelarna ska springa hem. Jag vet av egen erfarenhet att det är jäkligt jobbigt att spela när man hela tiden får direktiv från sidan. Fotboll spelas ofta på instinkt, och ska man då samtidigt lyssna på ideliga, i situationen ofta ologiska, direktiv från sidan kan det bli förvirrande. Fotbollen vi spelar för tillfället har blivit lika omodern som när folk kröp in i medeltida borgar och kanonen uppfanns.
