Lundblad: Stora misstag begicks - Men nu seglar vi mot Rio?
Gustav Lundblad kommenterar Sveriges EM-insats.
Ingenting varar nånsin för evigt. Liverpoolbandet Echo & the Bunnymen klargörande från 1997 känns aktuellt efter en vecka då Liverpoolanfallaren Andy Carroll gick i bräschen för det som skulle bli Olof Mellbergs sista riktiga batalj för det svenska landslaget.
Olof Mellberg slutade som den heroiske förloraren, den tappre härföraren som föll med all världens heder i behåll i sitt sista slag. 1½ mål blev det mot England från mittbacken och det var på ett sätt ganska symptomatiskt för en resa där balansen i det svenska landslaget blev helt fel. Visst, resan avslutades med en segermatch mot Frankrike som var imponerande på alla sätt och vis men då stod det redan klart att EM-seglatsen skulle sluta på botten av oceanen (eller i alla fall grupp D) – det återstod bara att se till att man sjönk med flaggan i topp.
Den där seglatsen hade inte ens börjat för tio dagar sedan och tog slut redan i fredags. Inte på grund av en knapp förlust i en häftig match mot England, utan på grund av att Sverige klev ut i den viktigaste gruppspelsmatchen utan karta, kompass och verklighetsinsikt.
Trots 1-4 mot Holland i Amsterdam hösten 2010 och två och ett halvt år vid rodret hade Erik Hamrén varken hittat en backlinje han trodde på eller en uppfattning om var en rimlig balans mellan anfall och försvar bör ligga för ett svenskt fotbollslandslag i ett EM-slutspel.
Resultatet blev en bottenlöst värdelös insats mot Ukraina. Så onödigt och slösaktigt det fortfarande känns. För Ukraina är inget fantastiskt lag, de har ett sämre spelarmaterial än Sverige och insatsen i förrgår mot Frankrike understryker bara vilken enormt större kapacitet det här laget hade, jämfört med det som visades upp i premiären.
Balansproblemen och hattandet med laguppställningar i EM-premiären och i de föregående träningslandskamperna mot Island och Serbien gör att betyget på Erik Hamréns EM-insats måste ligga någonstans mellan usel och dålig – defintivit icke godkänd. Ta bara det faktum att en spelare som Anders Svensson, ordinarie i hela kvalet, grym mot Holland och bäste mittfältare i EM när han väl fick spela, petades. HUR resonerade Erik Hamrén där?
******
Som skåning har jag istället under EM kunnat beundra ett annat lag som åkte ur gruppspelet. Till skillnad från Sverige så hittade Morten Olsens danska landslag per omgående en perfekt balans mellan offensiv och defensiv - och ett vårdat passningsspel som gjorde att man ständigt kunde skapa farligheter mot betydligt starkare motstånd. Danmark var till slut bara en bortdömd straff ifrån att sparka ut Tyskland ur EM och det måste nästan vara EM:s mest imponerande laginsats hittills. Snacka om att maximera output ur begränsade resurser!
******
Nåväl, alla misstag innebär inte att saker och ting inte kan bli bättre. Efter 1-4-smällen i Amsterdam drog det svenska landslaget lärdomar och uppträdde betydligt mindre naivt i resten av kvalet. På samma sätt hittade man en vettig startelva och balans i laget efter Ukraina-debaclet. Erik Hamrén tycks dessutom vara mycket populär i ett landslag där stämningen ser ut att vara mil från de buttra minerna som stundtals präglade Lars Lagerbäcks landslag efter Tommy Söderbergs avhopp 2004.
Jag ser med tillförsikt fram emot VM-kvalet, där Sverige ska kunna fixa en andraplats bakom Tyskland i en i övrigt ganska snäll grupp (eller vad säger du, Trap?) – även om den redan svaga backlinjen ser ännu svagare ut nu när Olof Mellberg (väl) går i landslagspension.
Speciellt positivt är att Anders Svensson valt att fortsätta. Den lugne passningsspelaren är nästintill ett unikum i svensk elitfotboll och så länge inget tydligt alternativ uppenbarar sig bör han få fortsätta vara startman i Erik Hamréns bollbehandlande 4-2-3-1-system – ett system som passar 35-åringen som handen i handsken.
Ikväll är det dags för kvartsfinaler i EM. Sverige är inte med där men resan har redan börjat med sikte över oceanen mot andra kvartsfinaler – de som spelas i Fortaleza, Rio de Janeiro, Salvador och Brasilia den 4 och 5 juli 2014.
