Lundblads fem intryck från HIF:s segermatch mot Hammarby
Gustav Lundblad kommenterar HIF:s 2-1-vinst.
2-1-målet.
Jag tänker på Andoni Zubizarretas tavla mot Nigeria i VM-98. Eller kanske var Kirk McLeans intappade puck i Stanley Cup-finalen 1994 mot New York Rangers något liknande. Oavsett vilket var det en rejäl kapitulation som Gianluca Curci stod för ikväll. I fjor (som AFC-målvakt) nollade han HIF två gånger i superettan. Idag avgjorde den vanligtvis så stabile målvakten matchen (till 70 procent, enligt egen utsago) och gav HIF segern.
HIF kämpade för varje minut och varje meter och det räckte till tre poäng
HIF skapade inte så många fler chanser än Hammarby. HIF dominerade inte spelet mot Hammarby. Det var en på alla möjliga sätt jämn match där di röe krigade för varje centimeter matchen igenom – och fick utdelning för det.
Hade inte Moro vunnit bollen utanför straffområdet i minut 14 hade Farnerud-frisparken inte kommit och inte heller 1-0. Hade man inte ständigt legat som plåster på Hammarbys offensiva krafter hade de fått fler lägen med boll runt straffområdet och då hade Vidar Örn Kjartansson eller Muamer Tankovic kunnat lirka in en boll till i målet. Hade inte Adam Eriksson gjort det bästa av situationen och tryckt in den där bollen mot Curci i 81:a hade det inte blivit något avgörande.
HIF nötte ut Hammarby och har som nykomling tagit sig igenom en inledning av allsvenskan med möten mot tre av de sex mest betrodda lagen och fått sex av nio poäng med sig. Det är oerhört starkt.
En otrolig inledning
HIF är trea i allsvenskan. Med allt som hänt de senaste åren färskt i minnet är klubbens återkomst till den absoluta toppen av svensk fotboll något extraordinärt. Även om det bara spelats tre av 30 matcher.
Förläng med Moro!
Han tar allsvenskan med storm, Mamudo Moro. Med en arbetskapacitet som förde tankarna till en annan afrikansk MM, May Mahlangu, fin bollbehandling och spelförståelse, var han HIF:s bäste i den här gnetarsegern. Han har växt in i den allsvenska kostymen snabbt, med bättre och bättre insatser för varje match i den här serieinledningen.
Idag när Mohammed Abubakari, Anders Randrup eller Rasmus Jönsson tappat bollen dök han snabbt upp och vann tillbaka den. Och visst var det han som såg till att HIF kunde få det där frisparksläget där Abubakari tryckte in 1-0: När han högt uppe på offensiv planhalva snodde åt sig bollen i pressen.
Moros kontrakt går ut vid slutet av året. Det är rimligen högt uppe på prioritetslistan att förlänga med den här guldklimpen med bakgrund i BW90, Hässleholm och Mjällby, som så sent som för ett år sedan alldeles nyss gjort debut i superettan.
Försvarsspelet
På de tre inledande matcherna har motståndarna, enligt HIF E-zines sätt att räkna, skapat åtta klara målchanser. HIF har släppt in fyra mål.
Och då har det alltså varit spelare som Jordan Larsson, Sead Haksabanovic, Karl Holmberg, Paulinho, Alexander Jeremejeff, Ahmed Yasin, Muamer Tankovic, Nikola Djurdjic och Vidar Örn Kjartansson som stått för motståndet.
Det säger något om hur svårgenomtränglig den rödblå defensiven är i år. Över hela banan. Det kollektiva försvarsspelet påminner om det HIF hade under Conny Karlssons ledning för nio år sedan. Vi får se hur långt det bär.
