Lundblads fem intryck från premiären: Straffavblåsningen mot Granen grövsta missen på nio år
Gustav Lundblads fem intryck från GIF Sundsvall-HIF 2-2.
1. Det har börjat
Förra året fick vi en allsvensk premiär i juni efter tidernas längsta speluppehåll (sju månader). Då förlorade HIF med 0-3 hemma mot Varberg.
Nu startar vi upp igen efter det kortaste speluppehållet sedan 1957 (då höst-vår-spelet övergavs i svensk fotboll). Fyra månader efter degraderingen har det börjat igen, med 2-2 mot GIF Sundsvall – i Uppsala.
Inte optimalt, knappast perfekt – men ändå helt OK. Det var en svår match på konstgräs mot huvudkonkurrenten i serien och det finns en hel del positivt HIF kan plocka med sig från den här premiären.
2. Andreas Granqvist spelade 90 minuter
Det är faktiskt 17 månader det hände senast i tävlingssammanhang. HIF:s spelande sportchef fortsatte sin comeback med ett stort framsteg.
Och när man såg Granen hålla ihop backlinjen, när man såg honom leda skyttegravsdefensiven under de sista 25, så var det svårt att inte tänka: ”Hade han varit på planen förra året hade HIF inte spelat i superettan nu”.
Det såg så klart lite stabbigt ut ibland och självklart var lagkaptenen mycket trött under sista fjärdedelen av matchen. Känslan var att han höll igen med de längre passningarna (minns smärtan han fick efter assisten till Wilhelm Loepers mål mot Mjällby i mars). Men i luften dominerade Granen och han täckte som vanligt avslut som om det inte fanns någon morgondag. Och vi glömmer inte glidtacklingen mot Pontus Engblom som hindrade ett friläge i slutet av första halvlek.
Ett stort steg i rätt riktning för Andreas Granqvist, helt enkelt. Förhoppningsvis tar han ljumske den här matchen på rätt sätt också.
3. Värsta sedan Fredy Fautrel
Ja, det är inte ofta den här kolumnen tycker att det tillför något att efter matcher sitta och såga domare – särskilt inte som undertecknad är stor motståndare till VAR. Men Farouk Nehdis straffavblåsning idag var grov. Andreas Granqvist rörde inte Pontus Engblom när han valsade in i straffområdet i minut 22, men straff blev det och i Discoverys halvtidsintervju med Granqvist framgick att diskussionen efter avblåsning handlade om huruvida Andreas Granqvist skulle målchansutvisas eller ej.
Där blev det ju faktiskt parodiskt. Det är flera år sedan möjligheten att ”dubbelbestraffa” med straffspark och rött kort begränsades och även om det varit en touch av Granqvist på Engblom hade det rimligen varit svårmotiverat att ge både straff och rött kort.
Rasmus Jönssons bortdömda offside-mål mot Djurgården 2019 var kanske ett mer övertydligt domarmisstag, men dagens avblåsning kändes ändå som det största domarmisstaget som drabbat HIF sedan Europa League-gruppspelet 2012.
Ja, ni minns väl Fredy Fautrel? Den franska domaren i Hannover-HIF som visade ut båda mittbackarna Walid Atta och Peter Larsson efter att den förstnämnda blivit avblåst för en förseelse som den sistnämnde utförde och straff blåstes trots att det hela skedde flera meter utanför straffområdet. 2-3-förlust i minut 90 och chansen till avancemang i praktiken borta.
Det har, trots allt, hänt värre saker på fotbollsplaner än dagens straffavblåsning.
4. Tack till Discovery!
Två saker är med HIF-ögon positiva med sändande Discovery + den här säsongen.
Den ena är att HIF i år bara har en dansk spelare (Anders Lindegaard), vilket gör att man åtminstone till viss del i samband med HIF-matcher slipper förnedringen det innebär att se danskar intervjuas av svenskar på engelska (detta är nämligen sändande bolags upplägg).
Det andra är att Discovery + satsar på Superettan och gör det med kvalitet. När HIF senast spelade i superettan var det verkligen ingen studiobevakning på plats på några andradivisionsmatcher. Idag körde Discovery + fullt påställt med skickliga experten Emelie Ölander vid sidan om planen, full bemanning med kommentator plus bisittare (Pär Hansson!), samt programledare. Förinspelade reportage, bra halvtidsintervjuer och eftersnack. Riktigt kul att se!
Förhoppningsvis betalar också den stora merparten för innehållet, snarare än åker snålskjuts på andra kunders slantar via s.k. fulstreams.
5. En lagerbäcksk insats
Den rubriken är inte riktigt sann. Ett Lars Lagerbäck-lag hade så klart inte släppt in det 2-2-målet på övertid.
Men där HIF är just nu så är organisationen och arbetsviljan lagets största tillgång. Det var en kollektivt stark defensiv insats idag. Samtidigt finns det mycket som behöver förbättras i anfallsspelet.
Symbolspelaren för dagens match var Bödvar Bödvarsson. Den nye vänsterbacken anslöt för bara några veckor sedan och är rimligen inte i toppslag ännu. Men han spelade så enkelt, så enkelt och städade bort det mesta som kom i hans väg utan krusiduller – med god hjälp från Viktor Lundberg som låg framför honom i banan.
Jörgen Lennartssons första fokus under försäsongen var att få ihop den defensiva organisationen och där har han lyckats. Det ger en grund att stå på och med den individuella kvalitet HIF har innebär det att man kommer att ta en hel del poäng även innan man får till anfallsspelet.
Åtminstone så länge spelare som Andreas Granqvist, Anthony van den Hurk (hur många mål gör han i år?) och Wilhelm Loeper (hur många av van den Hurk-målen spelar han fram till?) finns tillgängliga.
