Malmö FF - Djurgårdens IF 3-2

Malmö FF - Djurgårdens IF 3-2

Underläge med bara en halvtimme kvar, men med lite tur och mycket skicklighet ifrån en viss peruans vänsterfot blev det ändå en hemmaseger till slut.

Det var två lag med positiva tongångar som klev ut på Swedbank Stadion strax efter sjuslaget. MFF som senast kom ifrån ett Pawel-party på Örjans Vall, samt ett Djurgården som just tagit årets första seger hemma mot Elfsborg. Vem skulle bli gladast ikväll?

Den första halvleken gav inga tydliga svar. Tämligen stängt spel, och förutom målen knappt något som stack ut åt endera håll. Djurgården lyckas täppa till mittfältet, och det spel MFF får till kommer mest via omställningar. Det känns som att hemmalagets första organiserade anfall tog väldigt lång tid på sig, det var det mest gästerna som stod för. Fast anfallsspel är kanske ett lite väl generöst uttryck, för de hittade inte heller fram till några chanser. El Kabir hade ett skott strax utanför efter dryga 25 minuter, och lite senare hade Källström ett lobbförsök. MFF:s första riktiga läge kom strax innan då Brorsson nickade strax utanför på en hörna, men efter dryga halvtimmen skulle bollen sitta mellan stolparna. Det började med ett inlägg från höger som Rosenberg fick foten på, men Isaksson parerade. MFF lyckas dock behålla bollen runt straffområdet och skapa lite tryck för en gångs skull. Till slut är det ett Yotun-skott som turligt styrs via en djurgårdare för att hamna hos Anton Tinnerholm som dröjt sig kvar i offensiven. Avslutet är tillräckligt bra placerat för att den ska gå in, men om Tommi Vaiho släppt in den där hade man nog tänkt att det blivit annorlunda om Isaksson vaktat målet.

Resultatet 1-0 skulle dock inte vara till pausvilan. Det sista som händer är att Magnus Eriksson får iväg en fin djupledsboll mot Gustav Engvall, som faller i straffområdet efter duell med Lasse Nielsen. Det kändes instinktivt som att han föll väldigt mycket på eget grepp, men efter några repriser fick jag finna mig i att det var ett korrekt domslut. Straffen förvaltas på bästa sätt av den återvändande mohikanen, och det är 1-1 efter första 45.

Så mycket mer action blev det inte i andra halvlek, eller åtminstone inte i början av den. Djurgården hade hyfsad koll på MFF, och MFF hade hyfsad koll på Djurgården. Men med Engvall som låg och lurade hade de hela tiden ett hot, och det var just en duell mellan honom och Nielsen som återigen skulle bli ödesdiger. Det är i den 65:e minuten som Källström hittar Mrabti på hogerkanten med en crossboll, som i sin tur hittar Engvall med ett inlägg. Vår danske mittback missbedömer situationen helt, och bortalagets anfallsförvärv vrickar bollen retfullt förbi honom innan han kan slå in ledningsmålet via Johan Wiland. Detta bådade inte gott.

Efter dryga halvtimmen gjorde Jo Inge Berget säsongsdebut när han kom in istället för Erdal Rakip. Förhoppningen var att han kunde röra upp tillställningen med sin löpvillighet och evighet. Det var bara strax efter som det där bortamålet kom, men Jo Inge skulle ställa saker och ting till rätta tio minuter senare. Det är ett oaktsamt Djurgården som tappar boll högt upp i banan, och bara sekunder senare får Rosenberg en fin boll ut mot högerkanten där han positionerat sig. Elliott Käck väljer att chansbryta men blir bortgjord och ger Mackan chansen att avancera in mot straffområdet. En fin passning slås sedan till vänster mot Berget som placerar in den säkert. Det var nu kvitterat, men en poäng var inget man nöjde sig med. Nu skulle man gå för ett segermål! Förståeligt nog är bortalaget rätt nöjt, och MFF tillåts ha rätt mycket boll. De inbytta norrmännen var bra injektioner, och man vågade hoppas på ett segermål. Men slutforceringen hade kunnat se annorlunda ut om Yoshimar Yotun blivit utvisad efter en armbåge mot Eriksson nere vid hörnflaggan i den 82:a minuten. Han klarade sig dock undan med ett gult kort, kanske pga Magnus vana att falla något lätt. Peruanen tilläts alltså vara kvar på plan, och vem tror ni bara minuter senare tog emot bollen på mittplan och tryckte av ett fullständigt makalöst vänsterskott in i det bortre hörnet? Ödets ironi slog hårt mot blåränderna, och det är lätt att förstå deras frustration. Men ännu lättare att njuta av det kanske snyggaste målet hittils i årets allsvenska.

De kvarvarande tio minuterna skedde inte alltför mycket, och MFF kunde bärga hem den tredje segern på fyra spelade matcher. Härnäst väntar ett Kalmar FF i fritt fall, så vi bör kunna gå för nummer fyra.

Anton Swahn2017-04-24 23:14:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF