Malmö FF - Wolfsburg
0 - 3

Malmö FF - Vfl Wolfsburg 0-3

Det blev respass för Di Blåe efter ett VAR-mål och till slut en tysk överlägsenhet. En tung kväll på Stadion.

Känslan när jag vandrade mot Stadion efter att ha intagit en god jordärtskockssoppa hos min mor som bor ett stenkast från MFF:s hjärta var att det här kan gå. Bara åsynen av Gamla Malmö Stadions massiva strålkastartorn i full glans kvällen till ära väckte minnen av ärofulla Europakvällar till liv.

Men då var då och nu är nu, så jag knallade i stället in i våra nya faciliteter på Eleda Stadion och snappade upp en försiktig förväntan bland de sydsvenska journalisterna i pressrummet. Skulle MFF kunna vända på steken månne?

Som jag spekulerade om i införrapporten ersatte Oscar Lewicki Eric Larsson på högerbacken men i övrigt mönstrades samma elva som i Wolfsburg om man bortser från att Rieks inte startade utan kom in tidigt för skadade Traustason.

MFF inledde optimistiskt med ett par fina anfallsförsök på högerkanten, där Adi Nalic kombinerade med Antonsson. Man gick även in rejält i de tidiga duellerna för att understryka att det här skulle bli en tuff kväll för gästerna oavsett resultat.

Tyskarna åt sig dock in i matchen och skapade med sin höga press problem för MFF att få lugn och ro med bollen. Utan att skapa alltför mycket kändes det efter en kvart som om Wolfsburg började ta över en aning.
MFF såg dock fortfarande inte alls ofarliga ut och i sextonde matchminuten kom första avslutet på en Kiese Thelin-nick efter ett fint inlägg från Lewicki. Vår forward fick dock ingen riktig träff med pannan och bollen seglade över målet. Överlag såg högerkanten med Lewicki-Nalic-Antonsson mycket pigg ut.

Kvarten därpå präglades mer av kamp och inget av lagen lyckades egentligen skapa mer än ”nästananfall”. Intensiteten och närkamperna höll högre klass än skönspelet så att säga. Marcus Antonsson kom i trettioförsta minuten fint i straffområdet efter ett Safariinlägg, men nicken gick liksom Kiese Thelins kvarten innan en bit över mål.

Just som jag tyckte att MFF började länka ihop sitt spel rätt bra slarvade vi i bort bollen i fyrtioandra och tack och lov (trodde jag) spelade Wolfsburg bort chansen med en passning till en offsidestående spelare. Linjemannen vinkade, MFF stannade upp men Brekalo i Wolfsburg skickade in bollen i mål ändå. Inget att oroa sig för tänkte vi, men då fick vi känna på hur det är att få en VAR-check emot sig. Offsiden upphävdes och 0-1 tilldömdes Wolfsburg. Tungt, oerhört tungt, för MFF.

I anfallet efter avsparken fick Marcus Antonsson en fin boll i djupet, men avslutet gick dessvärre långt utanför. Malmö FF fick gå till pausvila med 0-1 i baken efter att egentligen ha gjort en klart godkänd halvlek. Frågan var om man skulle kunna tända om efter VAR-kallduschen?

Andra halvlek började dock med en riktigt farlig Wolfsburgchans efter kalabalik i MFF:s straffområde, men lyckligtvis tofflades bollen över ribban. MFF lät sig dock inte nedslås utan anföll med frenesi de kommande minuterna dock utan den där lilla sista pricken över i.

I den femtiosjätte minuten byttes Adi Nalic ut till förmån för Jo Inge Berget. Nalic hafe inte alls gjort bort sig, men i jakt på en vändning kändes det ändå logiskt med att få in Bergets tyngd. Berget sattes in i en forwardsposition snett bakom Kiese Thelin.

MFF försökte verkligen tappert att spela sig in i matchen och det var uppenbart att man i alla fall vägrade ge upp kampen. Samtidigt hade man svårt att etablera spel på tyskarnas planhalva under några längre sekvenser.

Inte helt oväntat kunde tyskarna till slut utnyttja MFF:s höga utgångspositioner och på en omställning i den sextiofemte minuten räddade Johan Dahlin först ett friläge, men direkt efter kunde Gerhardt alldeles för bekvämt ta in bollen i MFF:s straffområde och placera in bollen i bortre hörnet till 0-2. Ridå.

Luften gick ur MFF helt och i den sextionionde minuten kom 0-3 på ett inspel till Victor som kunde lägga in bollen i tomt mål. Oerhört tråkigt och oron växte för att vi skulle rasa ihop fullständigt.

Efter sjuttiofem minuter tvingades Rasmus Bengtsson gå ut på grund av skada och ersattes av Lasse Nielsen. Bengtsson tog sig efter baksidan och grinade illa, men i nuläget är det oklart vad det var för skada.

Wolfsburg slog av på takten en aning efter avgörandet och rädslan för en förnedring förblev tack och lov ogrundad. Matchen spelades av i ett ganska makligt tempo och för MFF:s del är det bara att fokusera på en ny säsong med allsvenskan, svenska cupen och en ny Europassäsong som börjar i sommar.

Ser man mötet med Wolfsburg som en helhet blev det tre godkända halvlekar och en fjärde där tyskarna visade var skåpet skall stå. Tråkigt att vi inte räckte till och kanske lite naivt offensiva laguppställningar, men det finns också positiva saker att ta med sig som Adi Nalics och Anel Ahmedhodzics genombrott i den himmelsblå tröjan.

Tack för den här säsongen i Europa, nu tar vi nya tag och går för allsvenskt guld!