- -
Malmö FF - BK Häcken 1-0
Ett reservbetonat Malmö FF lärde sig värdet av att löpa in på första stolpen.
Malmö FF – BK Häcken 1-0
Hell Week för Malmö FF började bra. Ett topptrejagande BK Häcken slogs tillbaka på Stadion med 1-0 efter ett vackert mål av Agon Mehmeti.
Jag hade personligen räknat med ett BK Häcken fyllt av självförtroende som borde jagat en för klubben så attraktiv poängplats. Hisingsklubben har i många år varit en fantastisk plantskola som fått finna sig i att kämpa i tabellens nederdel, men i år har man gjort en enorm uppryckning och skulle med seger i kväll ha en god chans att knipa lilla silvret.
Tyvärr för våra gulsvarta vänner uppträdde man avvaktande och överlät initiativet till himmalaget direkt. Tyvärr för oss med himmelsblå sympatier gav det inte särskilt mycket. Ett reservbetonat MFF tillåt inte sig själv att utnyttja de ytor som Häcken bjöd på såväl centralt som på kanterna. Man höll boll och tog sig ut på kanterna, men där blev man tveksamma och vände ofta tillbaka. När man anföll centralt slarvades det med passningar och löpningarna från dagens anfallspar Mehmeti/Rexhepi var otydliga.
På kanterna hade Albornoz och Kroon det svårt att komma runt och när man lyckades komma runt och slå inlägg fanns inte hungern att löpa in framför försvararna på första stolpen hos våra forwards. Det känns lite sorgligt att en så etablerad målskytt som Agon och en så talangfull spelare som Dardan inte inser vilken skada de hade åsamkat motståndaren om det där rycket på första stolpen gjordes oftare. Förhoppningsvis kan segermålet (som jag återkommer till senare) ge våra forwards för dagen insikt.
Häcken kom på sätt och vis in i matchen tack vare di blåes impotens och gamle bekantingen Dioh Williams utmanade vid flera tillfällen framgångsrikt MFF:s backlinje. Med speed och teknik kom han runt och spelade in till ett par avslutstillfällen som MFF med nöd och näppe avstyrde. MFF drabbades dock i mitten av halvleken av en skada på Yago Fernandez och när Pontus Jansson kom in lyftes laget av den formstarke ynglingens självförtroende.
Framåt försökte Simon Kroon vid flera tillfällen att utmana och lyckades ibland. Det är härligt att se inställningen hos 18-åringen men på andra kanten hade Albornoz trots utmärkt teknik och fina dragningar svårt att ta nästa steg och verkligen våga utmana. Lyckligtvis kom BP-spelaren in i andra halvleken med ett större självförtroende och var starkt bidragande till lagets seger till slut.
MFF skapade alldeles för lite rena målchanser i första halvlek sett till spelet och man kom inte närmare än en hygglig frispark från Ricardinho och en dålig nick i bra läge från Agon Mehmeti. Mitt intryck var att man slarvade för mycket, för dålig offervilja i boxen i anfallet och att Albornoz och Ricardinhos roller var otydliga. Vid flera tillfällen breddade båda samtidigt vilket innebar att man stal yta från varandra.
Andra halvlek tog en början med förskräckelse. Häcken fick en snabb dubbelchans med två rena frilägen, men en för dagen lysande Johan Dahlin räddade kvällen med två klassräddningar. Därefter fortsatte matchbilden på samma sätt som i första halvlek. MFF styrde, dock väldigt uddlöst. Yttrarna Albornoz och Kroon försökte, men i straffområdet hade såväl Dardan som Agon svårt att ta kommandot. Halvslöa löpningar och dåliga förstatouch gav föga hopp om ett ledningsmål.
Men så fick MFF ett frisparksläge till höger om Häckens straffområde och Ricardinho smekte bollen inåtskruvat mot målområdets främre hörn och se, där löpte Agon Mehmeti in framför backen, på första stolpen, som om han aldrig gjort annat och nickskarvade in bollen i bortre hörnet på Klose-vis. Så vackert, så enkelt och så märkligt att det inte görs oftare! Hoppas att vår Dr Norling tvingar våra unga forwards att titta på målet åtminstone tio gånger om dagen. Ranegie slipper, han kan det där i sömnen.
Resten av matchen blev relativt hafsig. Chanser kom på båda hållen, men den absolut vassaste fick Häcken efter att Ivo Pekalski rev ner en spelare en decimeter utanför MFF:s straffområde och orsakade frispark. Frisparken slogs otagbart i nedersidan av ribban och kunde efter viss kalabalik rensas undan. I ordinarie slutminuten föll Dardan Rexhepi i Häckens straffområde och därefter fick han på för mig oklart vis sin Häckenförsvarare på fall. Domaren tvekade inte utan visade ut Dardan direkt. Jag väljer att konstatera detta utan vidare värderingar, situationen var oklar för mig.
Detta innebar dock inte att Häcken ryckte upp sig under de sista fyra tilläggsminuterna utan MFF höll undan utan alltför mycket besvär.
Några reflektioner:
Häcken har förlorat Ranegie och Chibuike. Det märktes.
Pontus Jansson är helt underbar att skåda just nu.
Hell Week började bra.
Norra stå, Roys och Norra Blå fick oss att glömma den skamliga publiksiffran. Vilken fantastisk stämning trots allt!
/ Pontus Kroon
