Man ska inte måla fan på väggen
Säsongsupptakten påminner otäckt mycket om 2017, året då naglarna var konstant nerbitna så långt det bara var möjligt. Man ska inte måla fan på väggen men det är säkrast att hålla nere förväntningarna i år. Första riktiga testen kommer nu på lördag, 17 februari. Då inleder Huddinge IF årets Stockholm Cup med bortamatch mot Viggbyholms IK.
2016. En smått sensationell höst. Vi avslutade med sju raka segrar vilket gav oss tredje plats i sluttabellen av Division 2 Södra Svealand. Jag minns avslutande matchen borta mot Assyriska IF i Norrköping, mittenlag men skadedrabbat inför matchen mot oss. Jag hörde innan kick-off hur en av deras ledare peppade sina killar: ”Sluta inte kämpa även om vi ligger under med 3-0 efter första!”
Dom låg under med 5-0 …
Åtta av de mest tongivande spelarna lämnade oss efter säsongen. Vill nämna Nikola Vasic (22 mål), hans anfallspartner Samuel Aziz (21 mål) samt lagkaptenen, mittfältsmotorn Jimmie Engqvist.
2017 års spelartrupp fylldes på med många unga killar från egna leden plus några något äldre nyförvärv utifrån.
Låter bekant.
Inför sista omgången, 14 oktober 2017, var situationen helt annorlunda jämfört med året innan, men platsen och motståndarklubbarna desamma.
Tre lag krigade för att undvika sista nedflyttningsplatsen. Vi (som legat på nedflyttningsplats sedan 25 maj!), Assyriska och Boo FK som mötte Värmbol. Med Boo på väg mot vinst betydde det att kampen stod mellan lagen på leriga Mamre IP i Norrköpings södra utkanter.
Fortfarande mållöst när åtta minuter återstod av ordinarie speltid.
Oavgjort – betydde att hemmalaget skulle hänga kvar, vi åka ur. Tränare Jussi Kontinen bytte in kraftfulle Anton Lidmo, normalt försvarsspelare, och gav honom offensiva direktiv. Två minuter senare räddade ”Myran” Lidmo en boll från att gå till inkast, passade Christoffer Katenda som spelade in kulan i Assyriskas straffområde. I myllret av spelare vräkte sig den mest osannolika hjälten fram. Alfred Sigemo, 18-årig försvarsspelare inlånad från det ursprungliga IK Frej gjorde sin sjätte match för oss, han stötte in bollen förbi hemmalagets förtvivlade målvakt.
Jussi kommenderade ”Myran” direkt ner i försvaret. Det blev många svettiga slutminuter innan Yvan Ngabonziza i femte övertidsminuten kontrade in 2-0. Kontraktet säkrat.
Inför årets säsong har vi tappat åtta av de spelare som utgjorde lagets stomme under 2023. Precis som för sju år sedan. Det finns ytterligare beröringspunkter. I början av februari träningsspelade vi en lördag mot Hanviken på Tyresövallen. Då förlorade vi också, men med hela 5-0.
I höst har vi återigen ett östgötalag i sista matchen, 20 oktober tar vi emot Mjölby på hemmaplan.
Jag hoppas innerligt att slippa uppleva en repris på pärsen från 2017.
En ny bekantskap
Men bäst att attackera tävlingssäsongen 2024 från dess början. Först ut är Viggbyholms IK.
Den första idrottsföreningen i Viggbyholm bildades 5 maj 1921. Föreningen hette Viggbyholms IF och lades ner 1928. Två år senare tyckte några ungdomar att det var dags att starta en ny klubb. Den döptes till Wiggbyholms SK. 30 oktober 1930 räknas som klubbens ”födelsedag”.
I april 1945 slogs klubben samman med Gribbylunds SK och namnet ändrades till Viggbyholms IK. Förutom fotboll har klubben med varierande framgång bedrivit bandy, handboll och ishockey samt under kortare perioder även en del individuella sporter. I slutet av 1940-talet härjade en viss Sven Johansson i ”Viggans” juniorlag i hockey. Han blev senare mer känd som ”Tumba”.
Viggbyholms IK:s fotbollsäventyr har mestadels tillbringats långt från de stora rubrikerna. Fotboll var visserligen med från början men låg nere under några år i slutet av 1940-talet. I början av 1950-talet fick klubben använda Hägernäsplanen som då låg inom militärt område (Flygflottiljen F2). In- och utpassering skedde via vaktkuren vid grinden in på området.
Det är först på senare tid som Viggbyholms IK börjat röra sig uppåt på allvar. 2011 nådde de division 3 för första gången i klubbens historia. När laget 2022 kom på andra plats i Division 3 Norra Svealand och följde upp med ett framgångsrikt kval betydde det att klubben förra året för första gången fick spela på fjärde nivån i seriepyramiden. Det slutade med en meriterande sjätteplats i Division 2 Norra Svealand.
Jag kan inte finna att Huddinge IF och Viggbyholms IK någonsin tidigare stött på varandra i tävlingssammanhang på A-lagsnivå, det här blir således första gången. Matchen går på Vikingavallen i Täby, avspark klockan 16.00. Senast vi spelade tävlingsmatch på den arenan var den 26 april 2014. Då handlade det om match mot IK Frej i Division 1 Norra och vi förlorade med 2-0. Sedan dess har vi även förlorat en träningsmatch på denna plan, 3-4 mot Täby FK den 30 mars 2018.
Dags att ta en seger här.
Nu kör vi!
