Måndag Morgon: 2011 all over again
Hur långt har vi kommit?
Lund. Efter den fantastiskt fina säsongen 2010 gjorde vi ett europaspel den följande säsongen som efter ett riktigt fint kval blev ett riktigt tufft uppvaknande. Det vackra spelet man visat i Allsvenskan hade inte mycket att hämta i Europa. Det såg ofta rätt bra ut men när målen skulle göras var vi för trubbiga offensivt och defensivt bjöd vi på misstag som gång efter annan avgjorde matcherna i fel favör.
När vi några år senare testade Europa igen var det med en annan cynism och pragmatism man tog sig an uppgiften och även om det ibland blev en del tuffa utskåpningar, framförallt på bortaplan, stod Malmö upp på ett helt annat sätt nu. Man hade lärt sig mycket ute i Europa. Uwe tog det vidare under sina år efter att Magnus Pehrsson kanske också varit lite för grön för Europa.
Jon Dahl fick testa mot Wolfsburg visade han också att han inte riktigt visste vad som behövdes ute i Europa men ett halvår senare hade han lärt sig och även om gruppspelet blev tufft stod man upp bra i flera av matcherna. Vi hade numera en annan rutin och pragmatism som gjorde att vi inte längre bjöd på mål till höger och vänster även om det ibland smällde oftare än man ville i egna målet.
Framme vid 2024 står Malmö på en nivå i serien man aldrig varit på förr. Serien vanns i överlägsen stil men i Europa har det, bortsett det svängiga mötet mot PAOK, i ärlighetens namn inte sett jättebra ut. Offensivt har det funnits positiva aspekter i spelet men defensivt har vi bjudit på mål efter mål. Och det har kostat. Vi är inte helt ute i Europa än men det ser mörkt ut med tre omgångar kvar.
Så. På många sätt ser det ut som 2011 igen. Vi försöker spela ett spel som helt enkelt inte riktigt håller ute i Europa. Bör vi gå tillbaka till ett mer pragmatiskt och cyniskt spel eller ska vi fortsätta försöka göra Europa på vårt sätt?
Jag är, helt ärligt, inte helt säker på vad jag tycker. Jag uppskattar att vi försöker göra Europa på Rydströms vis. Att vi försöker spela oss till resultat i Europa. Att vi inte vill anpassa oss i alltför stor utsträckning.
Men å andra sidan är jag kluven. Har vi förutsättningarna att klara oss i Europa med vårt spelsätt? Det kräver väldigt mycket av spelarna och det kanske helt enkelt är så att vi inte kan klara av det med våra förutsättningar. Vi är rika jämfört med övriga Sverige men fattliglappar jämfört med många klubbar i Europa. Kan vi värva ett lag med spelare för att göra Europa som vi vill? Jag vet inte. Men vill gärna drömma att det går.
Som ett sidospår har vi då frågan om anfallare. Varför gör inte våra anfallare mer mål ute i Europa?
Grejen är nog helt enkelt pengar. Tittar man på våra år i Europa är det egentligen bara Rosenberg som klarat det ute i Europa över tid. Det är svårt att hitta den typen av anfallare som klarar prestera över tid i Europa i gruppspel/ligafas.
Jag tror inte det är omöjligt, men det är såklart en typ som jagas av alla klubbar.
Så. Vi får ser vart vi står om ett år. Har vi lärt oss av årets tuffa spel i Europa och tagit nästa kliv?
