Måndag morgon: Ge mig fingret, Markus Halsti
"Jag skulle så gärna vilja se Markus Halsti avsluta karriären här hos oss. Även om hans första år i klubben var mindre roliga för honom, har han de senaste säsongerna vuxit ut till inte bara en av lagets absolut viktigaste spelare, utan till en av de allra mest älskade och beundrade."
Vad händer nu med Markus Halsti? Sedan han själv tidigt på säsongen deklarerat att han vill avsluta sin karriär i en större liga än den svenska, och MFF nyligen värvat Oscar Lewicki, känns det dessvärre kört för oss som vill se världens bästa finne även 2015.
I torsdags stod han vid sidan av planen och såg hur MFF krossade hans moderklubb HJK Helsingfors. Reportrar på plats ställde förstås frågan som är den mest givna för tillfället: Kommer du att lämna eller förlänga med MFF? Hans svar var kryptiskt, det kommer snart att visa sig.
Därefter började det ryktas om att det är till just HJK han kommer att gå. De lär behöva honom sett till vad laget presterade mot MFF. Markus kommer dessutom från Helsingfors och hans sambo, och mamma till hans dotter, arbetar där. Så en större liga, ur ett rent monetärt såväl som ett äventyrligt hänseende, blir det i så fall inte. HJK må spela i Europa League och vinner finska ligan bara genom att snyta sig i handen, men ett större lag i en större liga än MFF i Allsvenskan är det inte.
Samtidigt skulle det underlätta för mig som Halsti-fan om han tar sitt pick och pack och lämnar Malmö FF för att de sista åren göra allt för att "moderklubben"* (jodå, det finns andra moderklubbar än HBK) ska bli ännu bättre.
Det är väldigt mycket Daniel Andersson över det. Att åka hem trots andra erbjudanden och vara i en ålder då det fortfarande finns mycket mer att ge. Det är rätt vackert. Det visar att pratet om klubbkänsla inte bara är prat hos en del. Och inte särskilt förvånande är det heller att just Markus Halsti gör en sådan sak (i så fall). Även om han har kommit att ha Malmö FF i sitt hjärta, så är en moderklubb alltid en moderklubb.
Det är ena sidan av myntet.
Det andra är: Jag skulle så gärna vilja se Markus Halsti avsluta karriären här hos oss. Även om hans första år i klubben var mindre roliga för honom, har han de senaste säsongerna vuxit ut till inte bara en av lagets absolut viktigaste spelare, utan till en av de allra mest älskade och beundrade. Han skulle alltså lämna ett stort tomrum efter sig, på planen och i våra hjärtan.
Jo, jag vet att fotbollen är sådan att det är farligt att bli nostalgisk. Ett lag behöver utvecklas. Nya spelare bidrar med nytt blod. Man ska inte titta tillbaka. Ingen spelare är större än klubben Malmö FF. Ord jag kan skriva och ord jag vet är sanna. Men bara för att det rent förståndsmässigt är sant, betyder det inte att mina känslor köper det.
På onsdag väntar Juventus på Stadion. Sista hemmamatchen för i år och väldigt mycket står på spel. Kan MFF överraska? Kan MFF komma att ta en eller tre poäng? Det börjar redan nu bli nervöst, för tänk om… Tänk om laget har en dag som mot Atlético senast, men där bollen går i mål i stället för på händer i straffområdet eller i burställningen.
Oavsett, det kan bli Markus Halstis sista match i den himmelsblå tröjan på hemmaplan. Eftersom varken han eller MFF har lämnat ett besked om hur framtiden blir, så kommer det inte att finnas möjligheter till en ordentlig publik avtackning. Och lämnar han, för exempelvis HJK, till 2015 så får vi med största sannolikhet aldrig chansen.
Det vore så synd. Nästan lika synd som om han verkligen lämnar.
Ibland får jag frågan varför jag aldrig blev en riktig journalist och försökte ta chansen att skriva i fin-media. Förutom det uppenbara att det inte bara är så att bestämma sig, och att jag inser mina egna begränsningar, så är det otvivelaktigt så att en text som den jag snart har författat färdig aldrig skulle komma att bli publicerad. En ren hyllningstext, ett pekoral om man så vill, kan bara vi supportrar skriva. Vi har den tillåtelsen att bli snyftiga och tårögda och sentimentala och inte behöver vi vara det minsta objektiva. På gott och på ont, men så är det.
Där har varit några stycken genom åren som varit värda en sådan här text, och som också fått en. Markus Halsti är en av dem, och han ligger högt upp på listan över de beundrade.
Jag hoppas bara att han ger mig fingret genom att trots allt skriva på ett nytt kontrakt med MFF. Jag tror det inte, jag är nästan säker på att det inte sker, men om det blir så skulle jag med glädje stå där med en dumstrut på huvudet efter att ha skrivit en tack-för-allt-artikel åt en spelare som sedan fortsatte.
Så vad väntar du på, Markus?
***
* Det var i FC Viikingit som Markus Halsti började spela fotboll. Men 2003 lämnade han för det större laget HJK Helsingfors där han stannade i fem säsonger. Så därav moderklubb inom citatationstecken.
***
På lördag inleder Himmelriket den traditionstyngda (sedan 2007) serien Årets. Årets mål, årets sportchef, årets norrman, årets spelare och så vidare och så vidare. Alla redaktionsmedlemmar kommer att publicera texter på teman de själva har valt. Så förutom campen till Aten (eller Pireus rättare sagt), kommer det varje dag i hela december att finnas minst en artikel att läsa.
