Måndag morgon: Europa är sushi och champagne
"Att missa Europaspel till 2016 skulle vara värre än att inte vinna det tredje raka guldet. Allsvenskan är vårt bröd och smör, Europa är sushi med champagne."
I eftermiddag ska jag ringa spelaren som Himmelrikets redaktion har röstat fram till månadens bästa. I lördags förmiddag satte jag mig och förberedde några frågor. En av dem löd: ”Trots få MFF-poäng i juli har den allsvenska toppen tryckts ihop, och det har inte blivit något rejält ryck från IFK Göteborg, som vi befarade. Nu känns det helt öppet. Tror du att den breda MFF-truppen kommer att fälla avgörandet till slut?”
Att man inte lär sig. Sitta några timmar innan matchen mot Åtvidaberg och så räkna med tre poäng att man förbiser det faktum att Malmö FF anno 2015 inte är en segermaskin och tar hem de enkla poängen. Hemmamatchen mot GIF Sundsvall gjorde mig och många andra så närmast euforiska och självsäkra att jag glömde bort att matcher alltid måste spelas innan man lägger till poängen i tabellen.
Redan efter matchen mot IFK Norrköping skrev jag en krönika om att jag sagt adjö till det allsvenska guldet. Men så är det ju det här med hoppet. Som jag skrev ovan, det har aldrig blivit något ryck och fem poäng bakom efter förra helgens matcher kändes minst sagt överkomligt. Räknade på det: vinster mot Åtvidaberg och därefter IFK Göteborg, sen är det öppet igen. De andra lagen kommer aldrig hålla hela vägen. Nu har vi växlat upp. Bla bla bla. Så som det fungerar i en supporterhjärna; ena dagen är allt nattsvart, nästa är det karneval i Rio.
I dag, liksom igår och i lördags kväll, är det långt från sambadanser och lättsamma sinnen. Det känns bara så onödigt, så… det känns som att jag har blivit lurad. Här hade vi dragit hem några hundra miljoner från UEFA efter förra höstens Champions League, och tränare Hareide hade ju påpekat att nu hade det handlats från lite finare hyllor. Och så sitter man efter omgång 18 och har sett sitt lag med nöd och näppe spela 2-2 mot seriens sämsta lag.
Och titta i tabellen har jag inte orkat än. Leka Saida och spå kommande matcher känns inte det minsta meningsfullt. Nu är det dags att ta fram den slitna klyschan, en match i taget. En match i taget så får vi se vad som händer. Och lägga sig ner och självömka sig till döds är inget alternativ. Det är, om nu Lennart Johanssons pokal redan köpt en enkelbiljett till en annan stad, oerhört väsentligt att komma toppa tre.
Att missa Europaspel till 2016 skulle vara värre än att inte vinna det tredje raka guldet. Allsvenskan är vårt bröd och smör, Europa är sushi med champagne.
Ska vi ge upp onsdagens match mot Salzburg redan nu? Såklart inte. Utan att veta vad som hände (eller inte hände) i lördags i Östergötland, så är det en helt ny match med helt nya förutsättningar. En fullsatt arena kommer förhoppningsvis att bidra till vad vi såg förra året; Hexenkessel. Förutsättningarna är vinst med 3-0, 4-1, 5-2 eller herregud, jag tar gärna 5-0 också. Även om det i skrivande stund känns tungt och nästan lite tradigt, så kommer det på onsdag kväll kännas inspirerande. Ni vet: Vi vet, vi kan.
Vi vill ju så gärna fortsätta äta sushi och dricka champagne.
Det har visat sig svårare än vi trodde att få ihop LAGET Malmö FF med så många nyförvärv. Det har hackat betänkligt stora delar av den allsvenska säsongen, och jag undrar om ens Åge Hareide och Olof Persson vet vad som fattas eller felas. Något är det ju. Stora namn och spännande nyförvärv vägrar defensivt ansvar, spelar duttigt och vackert som om de tror att de är skolade i FC Barcelonas akademier, verkar ta för lätt på den allsvenska lunken, men samtidigt - kval till Champions League är något helt annat.
Och det vi såg förra onsdagen var något som lovade rätt gott. Faktiskt. Trots allt. Små justeringar och kanske någon enstaka ändring av startelvan; men i övrigt syntes där en uppställning som fungerade rätt bra som ett LAG. Det inger mig hopp. Man får leva på det. Och MFF får göra det bästa av situationen. Salzburg vann inte orättvist, men det skapades å andra sidan tillräckligt mycket framåt för MFF att med en större effektivitet så hade vi kanske pratat om att Salzburg alls inte var oförtjänta av det oavgjorda resultatet. För det är ju i slutändan endast målen som räknas.
Och några dagar senare väntar IFK Göteborg hemma. Det är, för att ta till en ordentlig underdrift, en spännande vecka som ligger framför oss.
Vi vet, vi kan. Dags att även jag lämnar det nattsvarta och köper en öppen biljett till Rio.
