Måndag morgon: I höst handlar det om Malmö FF
"Det är klart att det är häftigt att Zlatan kommer hem, och det är klart att det är häftigt att Madrids alla stjärnor får veta vem Anton Tinnerholm är, men nu är det ju så att jag inte håller på MFF beroende på motståndarna."
Det har varit en helt okey vecka. Eller, det var mest ett försök att låta någorlunda sansad. Det har varit en helt galen vecka. Vinst mot Celtic och avancemang till Champions League för andra året i rad, seger med 3-0 på Olympia mot HIF, Åge Hareide berättar i Sydsvenskan att han gärna stannar i klubben även nästa år och Håkan ”Musse Pigg-ligan” Jeppsson meddelar att MFF senast i juni 2016 ska ha köpt loss Stadion.
Och så förstås lottningen: Real Madrid, Shakhtar Donetsk och Zlatan.
Människor som jag vet är knappt det minsta fotbollsintresserade hör av sig och frågar lite försynt, efter att först ha kollat hur det är med mig och om jag vill ha deras barn och hundar i julklapp och är det så att jag kräver även hustrun så varför inte, vi är ju goda vänner, så kommer det till slut: har jag någon som helst möjlighet att fixa biljetter till MFF-Zlatan. Eller om inte annat, MFF-Real Madrid.
Det uppskattas inte alltid att jag förklarar att jag kan berätta efteråt om upplevelsen, men att jag egentligen skiter högaktningsfullt i motståndarna, jag vill se MFF ta poäng och helst vinna. Det är klart att det är häftigt att Zlatan kommer hem, och det är klart att det är häftigt att Madrids alla stjärnor får veta vem Anton Tinnerholm är, men nu är det ju så att jag inte håller på MFF beroende på motståndarna.
Samtidigt är jag inte dummare än att jag förstår värdet av de här matcherna på ett plan som inte bara är sportsligt, utan även ett framtida i jakten på helt nya såväl sponsorer som supportrar. Det kommer att finnas Malmö FF i svensk media i höst. Därefter Malmö FF, Malmö FF och sen... de andra.
Aftonbladets Robert Laul bloggade på pricken häromdagen:
”Jag vet inte om Malmö eller övriga Sverige har förstått hur stor matchen mot PSG kan bli? Om vi leker med tanken, jag betonar det, leker med tanken, att hoppet lever för Malmö när Zlatan ska dit i november, och PSG fortfarande inte är hundra klara, ja då är det definitivt årets största idrottshändelse för svenskt vidkommande, större än U21-EM-guld och om A-landslaget skulle nå EM (möjligen kan Sarah Sjöströms insats i sim-VM hota).
…förutsättningarna behöver inte ens spela någon roll, det kommer bli gigantiskt ändå.
Eller säg så här: Alla som redan nu tycker det är för mycket MFF och Zlatan i medierna, risken är att you ain’t seen nothing yet.”
Bittra kränkta supportrar sitter just nu runt om i Sverige och är sura och fulla av kräks i sina munnar, och fingrarna löper över PC-tangenterna på ett närmast febrigt sätt i ivern att berätta att Markus Rosenberg är fulaste spelaren Sverige, Europa, världen har skådat, att MFF är avskummet på jorden, att det egentligen bara var rena rama turen som gjorde att klubben tog sig till CL igen.
Allt medan media fortsätter att skriva och vi himmelsblå njuter. Oh, som vi njuter. Det är tämligen enkelt att vara himmelsblå i dag. Efter debaclet mot Häcken förra lördagen äntrade elva spelare och 20 000 gaphalsar och dansare i ett Stadion i tisdags, visade Celtic no mercy. Och i går, efter att HIF varit till synes bättre första 20, krossade vi motståndarna. Lekte med dem, och jag skriver inte så för att strö salt i öppna sår, jag skriver så för att det var så verkligheten såg ut. 3-0 var i underkant.
Det enda som för tillfället stör är en titt i den allsvenska tabellen, och de senaste resultaten, där alla topplagen undantaget Elfsborg vann sina matcher, och det är onekligen en del poäng att hämta in för MFF under de återstående matcherna av årets serie.
Men jag tillåter mig inte att deppa över det. Det är ändå en hel del matcher kvar, och Åge Hareide tycks nu ha fått ihop det här laget på ett sätt jag inte trodde bara för några veckor sedan; laget som då såg ut som ett mittenlag även på planen. Det är inte kört än, långt ifrån, även om jag just nu inser att topp tre är vad som ligger närmast till hands att sikta på. Allt annat är bonus.
Det är med ett stort leende och tillförsikt inför framtiden jag i dag avslutar min semester och återgår i det allmännas tjänst, samtidigt som MFF nu går in i en välförtjänt viloperiod efter ett intensivt matchande.
5-0 sammanlagt mot Henrik Larssons bägge hjärteklubbar inom loppet av fem dagar; det är klart att det känns rätt okey.
