Måndag morgon: Möjligt att MFF behöver värva en målskytt
"Problemet (om man nu kan se problem i att ligga etta och ha en trevlig siffra i segerkolumnen) är målskillnaden. Den är plus 11, och det på nio matcher. Man behöver inte vara något större matematiskt geni för att förstå att det nästan uteslutande har handlat om uddamålssegrar."
Man får ju naturligtvis skylla sig själv för att söndagen var tung, det var ingen annan som hällde i mig alkohol i lördags kväll. Det var egen förskyllan. Inte för att jag är en vän av att ta till alkohol för att medicinera, men efter matchen mot AFC Ryssholm i lördags eftermiddag så var det kanske en omedveten handling att öppna en flaska holländsk stout på 14,5 procent när klockan slagit halv 1 och lördagen blivit söndag.
För det är sällan man lämnar en match åt sin historia med så kluvna känslor som efter den i lördags. Här finns så många å ena och å andra sidor att om jag bara sköter mig så har jag textmaterial för resten av året. Men om man ska peka på en å ena sidan och en å andra sidan, om jag ska nöja mig där, så är det givet att å ena sidan var det härligt att vi vann, å andra sidan börjar jag luta åt att det behöver värvas en målskytt.
MFF har en målskillnad på 23-12. 13 matcher är spelade. 9 vinster tagna. Framför allt de två sista meningarna är värda att repetera, för det är en seriestart värdig ett lag som bara ska vinna serien. Med ett slutfacit i paritet med det bör det heller inte vara några problem, även om jag absolut inte går i dumskallarnas fälla och utser MFF till mästare redan nu.
Problemet (om man nu kan se problem i att ligga etta och ha en trevlig siffra i segerkolumnen) är målskillnaden. Den är plus 11, och det på nio matcher. Man behöver inte vara något större matematiskt geni för att förstå att det nästan uteslutande har handlat om uddamålssegrar. Och visst, så länge laget vinner och skapar chanser och är förhållandevis överlägsna, så kanske man ska stilla sig med klagomålen.
Samtidigt, något bör man väl rikta fokus på när det mesta ser ljust ut. Stagnation är livsfarligt, utveckling nödvändigt. Och vad som behöver utvecklas är målskyttet. För så många chanser skapas i match efter match att ingen runt MFF egentligen ska behöva sitta och bita på naglarna i slutet av matcher som den i lördags eller en hel del andra innan dess.
Jag hör invändningarna, MFF gjorde ju tre mål och hade det inte slarvats så förbaskat bakåt så hade det kunnat bli en stabil seger. Tja, vi lär ju aldrig få reda på hur många mål det hade gjorts om inte de bägge baklängesmålen hade tillkommit.
Oavsett så hamnade vi ånyo i en sits som vi borde ha undvikit. Om laget hade satt chanserna. Det har sett ut så här i stort sett i match efter match. Totalt övertag, uddamålsseger. Det blev 3-0 borta mot HBK på pingstdagen. Det är sådana siffror som borde vara vardagsmat när vi spelar. Inte mot alla lag, men mot de på den nedre halvan så ska det bara stökas av.
Hybris från undertecknad? Måhända. Jag ser själv hur illa det låter i ett samhälle där Jante är kung och gud i ett. Men eftersom vi himmelsblå har Markus Rosenberg som kung och gud i ett så kan vi lägga sådant åt sidan. Och faktum kvarstår, med en bättre effektivitet framåt hade det i flertalet matcher i år aldrig varit någon större oro för vare sig supportrar och/eller anställda i Malmö FF.
Det är möjligt att Kingsley Sarfo blir den som förlöser oss. Eller öppnar upp för andra att göra mål. Det är möjligt att Markus Rosenberg är tillbaka lika fort som vi hoppas, och att han fortsätter även 2018 trots allt. Och det är dessutom möjligt att Jeremejeff och Cibicki får igång målskyttet, tillsammans med Jo Inge Berget. Det är möjligt att Mattias Svanberg får fortsatt speltid och öser in mål i ett tempo som jag inför seriestarten hoppades på och trodde.
Men det är också möjligt att Daniel Andersson faktiskt behöver leta upp en stabil målskytt och värva honom till Malmö FF. Halva serien är snart spelad. Jag börjar allt mer luta åt att vårt anfall behöver förstärkas.
