Måndag morgon: Det börjar väl se rätt bra ut
För en vecka sen var det oro i lägret. Två nyförvärv senare ser det ljusare ut.
Det var rätt mycket oro i det himmelsblå lägret för bara en vecka sedan. Helt klart låg vi på minus på transferkontot. Men så, det ihärdiga Bachirou-ryktet besannades i tisdags och i fredags den plötsliga och överraskande signeringen av Sören Rieks. Det ser helt plötsligt rätt bra ut.
Nu kan vi leka med startelvor igen trots att det inte ens har börjat träningsmatchas. Och sånt gillar vi ju. Att diskutera lagdelar med olika alternativ är roligare än att bara peka ut de givna namnen och sen sätta våra egna ungdomar på bänken.
Eller lagdelar förresten, det är mittfältet som vi har sanerats på. Målvakt, försvar och anfall har länge känts välbesatt eftersom bara Anton Tinnerholm har försvunnit från någon av dessa positioner. Och även om det inte är så bara när det gäller Anton Tinnerholm så fick vi snabbt en ersättare i Eric Larsson som många tror kommer fylla Antons skor på ett bra sätt.
Så det är runt mittfältet det har sett tunt ut. Och inte så konstigt: Jo Inge Berget, Anders Christiansen, Erdal Rakip och Magnus Wolff Eikrem har alla lämnat. Oscar Lewicki var också på väg att göra det, men förlängde (Oscar, jag älskar dig) och Daniel Andersson hämtade Arnor Traustason från Österrike. En ny in och fyra ut gav ett 1-4-underläge, och inte konstigt att det som sagt fanns en hel del oro i lägret.
Sedan i fredags står det emellertid 3-4 på det mittfältska transferkontot och inte vet jag, men några som brukar ha koll säger att det kan bli ytterligare något nyförvärv. Om det blir så, ja det är bara att sitta still i båten och se vad vår sportchef tillsammans med de andra värvningsansvariga presenterar.
Men jag tittar på namnen vi har i dag. Vilken är den troligaste startelvan? Egentligen en rätt fånig lek att sysselsätta sig med av många anledningar. Den främsta är väl att det är långt till allsvensk seriestart och att jag inte har en susning om i vilken formation Magnus Pehrsson har tänkt ställa upp laget. Men om jag går på namn och rykte, då kan en startelva se ut så här:
Johan Dahlin
Eric Larsson, Lasse Nielsen, Rasmus Bengtsson, Behrang Safari
Sören Rieks, Oscar Lewicki, Fouad Bachirou, Arnor Traustason
Carlos Strandberg, Markus Rosenberg
Om jag tycker den ser bra ut? Jodå, jag har inga klagomål där inte. Bänken skulle, med inga skador och utan att några fler lämnar, innehålla: Fredrik Andersson, Franz Brorsson, Egzon Binaku, Mattias Svanberg, Bonke Innocent, Alexander Jeremejeff, Samuel Adrian.
Då får spelare som ledningen tror mycket på, som Andreas Vindheim och Dennis Hadzikadunic, inte ens plats på bänken.
Vi vet att skador och avstängningar kommer. Vi hoppas att det blir många matcher i såväl svenska som europeiska cuper. En bred trupp kommer att behövas. Räcker den vi har, räcker den till allt som vi ställer upp i? Kanske. Kanske inte. Jag är inte rätt person att sia om det. Men när jag tittar på startelvan så är inte min första tanke: Åh nej, vi kommer inte att kunna försvara det allsvenska guldet. Tvärtom, den känns väldigt, väldigt spännande.
Nu ska Magnus Pehrsson få ihop ett lag med så många nya spelare, där - sett till ovanstående elva - man kan säga att det är fyra och ett halvt nyförvärv (räknar in Carlos Strandberg som halv eftersom han kom rätt sent 2017 och dessutom missade en del på grund av skada) som ska läras upp i den Pehrssonska fotbollen. Magnus sätts på prov, lagbygget likaså. En hel säsong ligger framför oss. Och på lördag får vi en första aning om truppens kapacitet.
Mot det tjugoförsta guldet!
