Måndag morgon: En summering
Säsongen är slut och den har varit innehållsrik. Spelare har gjort avtryck, en cup har det misslyckats i (igen) och en annan har gjort oss ännu rikare, guld har vunnits och publiken är tillbaka. Himmelriket summerar 2021 från A till Ö.
Antonio Colaks betydelse för årets framgångsrika säsong kan inte nog betonas. Han värvades som målskytt men vi fick också en jättefin lagspelare. Alla i och runt laget hyllar honom för den han är i omklädningsrummet och vid sidan av planen. På planen är han Allsvenskans bästa forward, hårt arbetande och lojal och gör mål. Köper vi loss honom? Väljer han att stanna? Vi får se. I vilket fall har det varit en ynnest att få lära känna Antonio Colak.
Bottennapp har vi upplevt några i år (se till exempel nästa bokstav). Även om jag inte är så naiv att jag tror att vi kan gå genom en hel säsong med bara framgångar, så smärtar det lika mycket varje gång vi ser vårt lag underprestera å det grövsta. Då tänker jag inte så mycket på förlusten hemma mot IFK Göteborg (hur vi kunde förlora där övergår mitt förstånd) som Varberg borta samt Mjällby och Häcken hemma. Det finns förklaringar till varför det blev som det blev, men det gjorde minsann inte bottennappen roligare att uppleva.
Cupen, åh cupen! Varför hatar du oss så? Varför hatar vi att vinna dig? Nytt försök gjorde vi i våras, men till vilken nytta. I vår grupp hade vi Västerås, GAIS och HBK. Vi kom trea. Vi vann en enda match. Ännu ett monumentalt misslyckande inte värdigt mesta cupmästarna.
Daniel Andersson har varit sportchef i Malmö FF sen 2014. Frågar du mig så är han den som enskilt betytt allra mest för Malmö FF genom historien: som spelare, som ledare och som just sportchef. Nu avgår han, lämnar över till Andreas Georgsson och får en övergripande roll som sportdirektör. Jag tror det är en jättebra lösning för alla parter. Så länge vi har honom kvar i klubben vilar vi i trygga händer.
Erdal Rakip är 25 år. Han fyller 26 i februari. Han har 6 SM-guld. Det innebär att han tillsammans med Bosse och Krister har flest av alla MFF:are. Fyra guld till och han får sin egen stjärna. Om Erdal hade varit en fotbollsklubb hade han legat på delad sjundeplats, tillsammans med Elfsborg, över flest antal allsvenska guld.
Fem ett mot Örebro, fem noll och tre noll mot Degerfors, fyra noll mot Sirius – det skulle visa sig att sådana matchresultat kom att spela stor roll för var guldet skulle hamna. Malmö var bäst på att vinna stort. Det avgjorde Allsvenskan 2021.
Glasgow Rangers stod för motståndet i den sista kvalomgången innan playoff till CL. Vi vann hemma med 2-1 och åkte över till Skottland för returen en vecka senare med gott självförtroende. Där gjorde emellertid hemmalaget 1-0 redan i den 18 minuten och i halvlekens sista skälvande sekunder fick Bonke Innocent rött kort. Det såg inte bra ut kan man lugnt konstatera. Det fanns nog inte många som där trodde på oss. Lyckligtvis tänkte de 10 himmelsblå på planen inte så, utan i årets troligtvis bästa halvlek vände man på matchen genom 2 Colak-mål och försvarade utan större problem ledningen matchen ut.
Hämnden är ljuv heter det. Nu vet jag inte om Sören Rieks vill kalla det för just hämnd, men något var det allt som fick honom att hyssja mot IFK Göteborgs publik på Ullevi den 7 november. Jag har inga problem med att göteborgare tycker vansinnigt illa om vår danske ytter efter dennes övergång till oss, jag har heller inga problem med att det skriks och gapas saker till honom för att låta honom veta hur mycket de ogillar honom. Men jag kan också förstå hur skönt det måste vara för honom att sätta först 1-0 (och hyssja) och sen 2-0 mot det här laget, den här publiken.
Ingen ska känna sig bortglömd. Det nämns ett antal spelare i den här texten, men alla ni andra som inte fick plats och utrymme – ni har också betytt väldigt mycket för laget det här framgångsrika året. Vare sig ni har spelat mycket eller lite, varit skadade eller hela. Vi ser er, vi hyllar er.
Jon Dahl Tomasson är en av våra absolut främsta tränare någonsin. På två år har han tagit två SM-guld och tagit oss till gruppspel i Champions League en gång. Han har utvecklat vårt spel och han har en personlighet som verkar gå oerhört väl ihop med den malmöitiska kaxigheten som väl kan sammanfattas med orden: ”Vi mot resten”. Andra lag och andra tränare må uttrycka sig på liknande sätt, men JDT och MFF visar genom titlar och andra framgångar att det finns en tyngd bakom orden.
Knudsen, med förnamnet Jonas, blev något överraskande årets första matchhjälte. I den allsvenska premiären mötte vi Hammarby hemma. Det stod 2-2 i halvtid, och när klockan tickade upp mot 90 inklusive tillägg så lutade det alltmer åt ett oavgjort resultat. Då fick MFF en hörna som AC slog, en hammarbyspelare nickade undan och det var då den danske vänsterbacken klev fram. Han tryckte enkelt undan Vladimir Rodic och drog till bollen på uppstuds; målvakt chanslös, bollen i ena krysset och 3-2 Malmö. Vackert, rättvist, och en grund till nummer 22 lades. Senare på säsongen skadade sig Jonas svårt och missade många matcher, men ingen kan ta ifrån honom ett av årets snyggaste och viktigaste mål.
Lasse Nielsen. Så heter MFF:s (och kanske Allsvenskans) mest underskattade spelare. Så oerhört bra han har varit den här hösten, så väldigt lite beröm han får. Jag förstår det inte. Men så här: Om du läser detta, Lasse – du är guld värd!
Malmös hedersordförande, mannen som vi till en stor del kan tacka för vårt Stadion, Bengt Madsen gick bort för en kort tid sen. Vi minns dig, vi sörjer dig, vi glömmer dig inte. Du var vår buffel!
Norske Berget, så värdefull han är. Två gånger om Himmelrikets favorit 2021. Springer kopiöst och slår inlägg som få andra i serien. Årets MVP? I mina ögon en av de starkaste kandidaterna om inte annat. Och icke att förglömma: Hans mål mot Kalmar i Kalmar och hans efterföljande målfirande. Mästare!
Om inte om hade funnits, och om man fick räkna lite som man själv ville, så skulle AIK varit mästare i år. I alla fall om du frågar Nabil Bahoui. Vi får se vilka regler som passar hans lag bäst nästa år.
Publiken fick till slut komma tillbaka. Det började lite försiktigt via ett maxantal på 500 personer i juni, men så från den 1 oktober släpptes alla restriktioner. Vi fick se MFF, vi fick stötta MFF igen, vi fick uppleva det som vi tycker allra bäst om. Må tiderna med tomma läktare aldrig komma tillbaka.
Quo Vadis? Eller om man översätter det till svenska: Vart går du? Frågan är högst rimlig att ställa till Anel Ahmedhodzic. Så många klubbar det ryktades om i somras fast då blev han kvar i MFF. Nu säger han själv att han lämnar i januari, men vilken klubb blir den lyckliga?
Rädda svensk fotboll har blivit ett upprop i samband med den ökända villkorstrappan. I Uppsala i slutet av september bestämde sig polisen för att ta i med hårdhandskarna mot Sirius supportrar. Hur? Jo, dessa förbjöds att ha med sig banderoller och flaggor in på arenan, eftersom dessa kunde gömma bengalbrännerier. Var det ett vanligt förekommande problem på Studenternas? Knappast, va? Vare sig bengaler eller banderoller är väl vad Siriuspubliken gjort sig känd för. Men polisen ville markera mot ingenting alls, vilket skapade en våg av ilska i fotbollssverige. Var det något allsvenskt lag som inte hade med sig en banderoll (ironiskt, eller hur?) ut inför match med uppmaningen att rädda svensk fotboll. Det ha varit märkbart tyst från polisen sen dess. Tack och lov.
SM-guld har MFF många av, närmare bestämt 22 stycken. För åtta dagar sen bärgades det senaste vilket inte bara innebär omedelbar eufori och stolthet hos alla himmelsblå, utan också Champions League-kval (och stora förhoppningar – krav närmast – på gruppspel i i alla fall Europa League) 2022.
Tjugotvå allsvenska guld som sagt.
Utomlands är det som vanligt Malmö FF det pratas om av svenska klubbar. Hammarby och Elfsborg gav det i alla fall en chans men föll i sista kvalomgången till Conference League medan Häcken gjorde bort sig direkt. Kanske var det europakvalet som gjorde att de två förstnämnda inte riktigt orkade med Allsvenskan hela vägen ut?
Veljko Birmancevic kom till Malmö i början av mars utan att i stort sett en enda människa visste vem han var. Googlingen började. Aha, en 22-årig serb som var en mästare på att springa och dribbla. Kanske kan bli något. Och som han blev något. Det tog en stund, men nu tillhör han de självskrivna i startelvan. Kontrakt till och med 2024 men fortsätter han att utvecklas i samma takt lär två saker hända: 1) han blir inte kvar tiden ut, och 2) MFF:s kassa kommer att få ett rejält tillskott. Men till dess, vi njuter av att se honom.
X var vad som krävdes mot HBK för att MFF skulle ta hem guldet. Det var en konstant anspänning och några hemmamål i första halvlek hade gjort det lättare att stå ut. Men till slut stod vi där som segrare trots att vi bara spelade oavgjort. Ibland är ett X alldeles perfekt.
Youth League, det vill säga de yngres Champions League, är en väldigt nyttig erfarenhet för Malmös U19-spelare. Och ledare. Det är tuffast tänkbara motstånd, det är resor, hotellboende och förberedelser likt A-laget. Det har bara blivit en poäng, 2-2 hemma mot Juventus, men i många matcher har man tidvis varit det bättre laget. Som sagt, nyttigt. Och bra för framtiden.
Zenit St Petersburg, Juventus och Chelsea lottades i samma Champions Leaguegrupp som oss. Som de flesta av oss med någorlunda nykter syn på verkligheten trodde blev dessa tre lag för svåra. Det skiljer så oerhört mycket i pengar och därmed kvalitet på spelare att det inte ska gå att ta sig vidare från den här gruppen. Men vi tog en poäng, vi skaffade oss ännu en stor säck med erfarenhet och vår kassakista fylldes på med ett par hundra miljoner.
Åh Kapten, min Kapten! Lite mer skadad i år, därför något färre antal matcher. Men så viktig, så värdefull. Tillsammans med Markus Rosenberg den absolut bästa värvning Daniel Andersson gjort, och även historiskt står den ut som något enastående. Har betytt, betyder och kommer förhoppningsvis även fortsättningsvis betyda mycket för Malmö FF.
Äntligen är det över, tänker och känner nog en del. Säsongen har varit lång och matchandet har varit intensivt. Nu får trötta skallar hos spelare, ledare och supportrar vila. Nu får sargade, halvskadade och urlakade kroppar hos spelare chans att återhämta sig. Lucia idag, julen står för dörren, nya året ska skålas in och välkomnas, och i sinom tid sätter säsongen ´22 igång. Men var sak har sin tid, liksom den här texten. Den är också över, bara en sista sak först:
Överst i antal SM-guld, överst i årets tabell, överst i Maratontabellen, överst när det kommer till antal cupguld – hej där nere, vi är Malmö FF!
