Måndag Morgon - Anfallskrisen som växer
Efter Hammarbys två knockoutslag igår är det en ovanligt tung måndag morgon. Att vi dessutom har ett riktigt stort problem i truppen som tillåtits växa gör inte saken roligare.
I min värld vann Hammarby välförtjänt igår. Hade fotbollen gått ut på att ha bollen mest på motståndarens planhalva utan att göra mål hade MFF kanske vunnit, men så är som bekant inte fallet. Hammarby var precis så effektiva som man varit hela säsongen och MFF precis så ineffektiva som tidigare.
Jag ger aldrig upp matcher i förväg. Särskilt inte matcher mot lag som Hammarby (herregud, t o m Janne Möller har ju gjort mål på Bajen), men igår var förutsättningarna onekligen dåliga. Markus Rosenberg som med sina 37 år har gjort ännu en fantastisk säsong är inte samma dominant på vidrigt plast och ingen av våra andra två poängmaskiner, Rieks och AC, kunde starta p g a skador.
Detta sätter obönhörligt fingret på ett väldigt allvarligt problem vilket har uppmärksammats här och på flera andra ställen under hela säsongen. Malmö FF har redan i detta nu en anfallskris och efter säsongen när Markus Rosenberg sätter skorna på hyllan är krisen en smärre katastrof.
Fotbollen är rätt obarmhärtig när det gäller att värdera just anfallare. Hur duktig du än är "i spelet", "i pressen" och så vidare så måste du producera poäng. Det är och förblir en anfallares primära uppgift. Punkt.
I år är det endast vår ikoniske kapten som uppfyller kraven på just detta. Därefter har vi fått förlita oss på våra offensiva mittfältare. Detta är naturligtvis helt ohållbart och hålet efter Mackan känns i dagsläget bottenlöst.
Det jobbiga är att vi redan nu har allvarliga problem, då Rosenbergs kropp inte alls mår bra av spel på plastgräs och vi vet inte i dagsläget vad de nittio minuterna på Tele2 igår kommer att innebära för veckans täta matchande.
Tillika har vi skadan på AC och lite oklar status på Rieks och detta sammantaget gör att vi nu inte bara ser ut att missa SM-guldet, utan allvarligt äventyrar kommande års Europaplats och eventuellt avancemang från EL:s gruppspel.
Som jag tidigare nämnde har anfallsproblemet adresserats tidigare under säsongen, av mig och hel del andra. Att vi lät ett sommarfönster passera utan att förstärka forwardsbesättningen var en grov blunder som har gjort årets säsong svårare och kommande säsong milt uttryckt oviss. Vi skall komma ihåg att det ofta tar en halv säsong för nyförvärv att nå sin fulla potential och det hade onekligen varit klokt om den halva säsongen hade varit under 2019 i stället för 2020.
En ytterligare besvärande detalj är ju den att vi kommer att behöva två klassforwards. I dagsläget behövs redan en och sedan får man alltså även räkna bort Mackan. Nog hade det varit lite lättare om vi redan i somras hade landat den ena av de här pjäserna?
Jag är glad att MFF anno 2019 är en ansvarsfull förening som inte slösar pengar och gör huvudlösa satsningar, tro inget annat. Däremot måste man göra investeringar i truppen som ger oss chansen att vinna allsvenskan och fortsätta avancera internationellt. Är vi dumsnåla i det fallet kommer även kontot tömmas efter hand. Merparten av föreningens förmögenhet kommer just av framgångar på planen och då måste förutsättningar ges för att dessa skall fortsätta att komma.
Det känns tråkigt nog som att detta skrivs försent. Problemen är redan här och de växer.
Man kan bara hoppas på att planerna för förstärkningarna är långt gångna och att dessa förstärkningar i sin tur är av den klassen att de gör avtryck omedelbart under våren. Annars har vi en jobbig tid framför oss.
