Måndag Morgon - Att studsa tillbaka
MFF är tillbaka i toppstriden och plötsligt var inte Djurgården bäst i världen. Det kan hända mycket på en knapp vecka.
Då mitt minne alltid är inställt på "sporadiskt" påminde Redaktör Johansson i vanlig ordning mig om att jag hade hand om måndagskrönikan denna veckan. I samma meddelande tackade han mig för min optimistiska fredagskrönika, vilket jag i min tur tackade för med att skriva "hoppas jag är lika munter på måndag".
Och ja, det är jag. Det var ju ingen klang-och-jubel-föreställning av pågarna igår, långt därifrån, men efter en katastrofmatch förra måndagen som närmast lamslog hela föreningen var det inte så jäkla dåligt att samla ihop sig och kriga ihop tre poäng mot Jocke Perssons erkänt svinjobbiga Varberg. Detta Varberg som endast släppte till en ynka poäng till oss förra säsongen.
Att vi har stora försvarsproblem kan man inte missa och intervjuerna med Lasse Nielsen och Anel Ahmedhodzic efter matchen var befriande självkritiska och bistra.
Lasse sade ilsket att han hellre hade skitit i att göra mål om vi hade hållt nollan och Anel tänkte gå direkt hem och se om hela matchen för att se vad han måste rätta till framöver. Det var musik för mina gamla tränar- och supporteröron.
Har hela truppen inklusive Jon Dahl Tomason samma självkritiska inställning skall vi nog snart råda bot på en hel del av problemen och med den spetskompetens vi har offensivt skall vi nog kunna klänga oss fast i toppracet till dess att vi har fått lite stabilitet bakåt.
Dessutom visade sig Djurgården vara ett helt ordinärt allsvenskt lag igår då man fick stryk med klara 2-0 mot nykomlingen Degerfors. Ett resultat som torde sänt chockvågor bland de "experter" med Robert Laul i spetsen som för mindre än en vecka sedan deklarerade att "tronskiftet" i svensk fotboll var ett faktum.
Jag trodde inte på det då och jag tror inte på det nu. Jag har ärligt talat mycket svårt att se något annat lag än Malmö FF som mästare efter trettio omgångar och jag konstaterar att vi, med vår trupp och våra ekonomiska resurser, precis som förra säsongen, har klart bättre förutsättningar än våra konkurrenter.
Med det sagt är det helt uppenbart att det finns en hel del att förbättra och att släppa in nio mål på fem matcher är långt ifrån godkänt.
Vi kommer att behöva arbeta stenhårt på att sätta defensiven framöver och vi måste göra det utan att tappa för mycket i offensiv slagkraft. Här har JDT och spelarna en intressant ekvation att lösa, men har man likt Anel och Lasse en klar sjukdomsinsikt skall det inte vara omöjligt att råda bot på farsoten.
Nu möter vi en, som det verkar, solig och varm försommarvecka med nytt hopp och en oöm fotbollssko inklämd i den där dörren till toppstriden som Djurgården förgäves försökt stänga. Vi kommer att bända upp den där dörren och hotta ut Stockholmarna med huvudet före. Det är åtminstone min fasta övertygelse.
Med det önskar jag er alla en härlig himmelsblå måndag!
