Måndag morgon: Bara ännu en manisk måndag
Kopparvallen: Sektion G, rad 8, plats 267

Måndag morgon: Bara ännu en manisk måndag

Men det fanns ljus i det fortbildade tunnelseendet. Det fanns en fotbollsmatch, denna underbara, återkommande vardagsflykt.

Måndag. Dagen efter söndagsångesten. Dagen innan de andra.
 
Förra veckan var måndagen mer måndag än andra måndagar. Studiedag kallades den i min kalender, men innerst inne var det inget annat än en måndag. Just another manic monday.
 
En aula fylld med grundskolefröknar, jag och en föreläsare. Information, statistik, undersökningsresultat och förmaningar om vikten att ge elever tid och tillfällen att reflektera över sin inlärning och sina aktiviteter. Intressanta frågor förvisso, men efter sju timmar i ett rum där syret försvann i samma takt som surrandet från powerpointprojektorn ökade i volym, hade även engagemanget hos en blygsamt avlönad musiklärare en gräns.
 
Men det fanns ljus i det fortbildade tunnelseendet. Det fanns en fotbollsmatch, denna underbara, återkommande vardagsflykt. Det fanns en timmes bilresa i lugn och ro, utan påtvingade diskussionsgrupper och samtalsredovisningar. Det fanns biljetter i min ficka och solen lös uppe i den himmelsblå skyn.
 
Det fanns en arena, ett vattenhål för likasinnade. Där fanns allsvensk hembygdsromantik, där alla hälsade på varandra innanför vändkorsen. Där fanns det familjära och lite gulliga, där bollkallarna presenterades vid namn innan avspark och hejarklacken skanderade Forza Bruket. Där fanns inget gräs men väl kokt korv med bröd. Något som min mage välkomnade som en välsignad kontrast till dagens alla inplastade ostfrallor och mängder av ljummet pumptermoskaffe.
 
Det fanns ett hemmalag och ett bortalag. Det fanns tre poäng på spel. Det ena laget jagade guld, det andra jagade en säkerhetslina för att inte kunna falla för långt i tabellen. Det fanns två mål, en boll och Michael Lerjeus.
 
Så enkelt kan det vara, att komma bort från den förutsägbara lunken och de nötta ekorrhjulen och istället känna spänning, förväntan och dramatik. Så enkelt, att känna sig levande i nittio minuter plus tillägg.
 
Lätt upprymd över att ännu en gång få ta del av denna vardagslyx som vi kallar fotbollsmatch, sökte jag mig mot min plats. Nöjd, men också lite märkligt stolt över att kunna vara bland andra vuxna människor och inte känna att min avvikande halsduk var föremål för problem. Tacksamt nervös inför en erkänt svår bortamatch, positivt spänd inför att se nyförvärv för första gången.
 
Jag satte mig ner, redo att njuta och blickade ut över… Ja, ni ser ju själva.
 
*** *** ***

Idag är det ny måndag, ny match. Malmö kan bli ett av tre lag som ligger på samma poäng inför slutavgörandet. Dardan kan bli derbyhjälte igen. Daniel Larsson kan täppa igen truten på sina kritiker. Rikard Norling och hans mannar kan ge sig och oss andra en lika oförglömlig kväll som den för ganska exakt två år sedan.
 
Alla matcher är fantastiska, även en uddamålsseger borta mot Åtvidaberg. Men vissa är såklart mer än fantastiska.
 
Ikväll smäller det. Njut!
 
Framåt Malmö!
 
 
 

John Börén2012-09-24 07:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF