Måndag morgon: Besviken men lättad
Framför oss har vi omgångar, veckor och kanske månader med konkreta frågor med abstrakta svar.
1-1 mot Göteborg. I april. På evigt nya eller gamla Ullevi.
Ett resultat som på förhand hade varit fullt acceptabelt. Med tanke på alla premiärers särskilda förtecken, den historiska tyngden i ett möte mot IFK Göteborg samt Malmös aktuella måltorka så känns krysset godtagbart.
Men ändå, det är ett obekvämt tillstånd att känna lika delar besvikelse och lättnad.
Framför oss har vi omgångar, veckor och kanske månader med konkreta frågor med abstrakta svar. Ska Berget eller Cibicki vara på kanten? När kommer AC att räknas som helt återställd? Är Magnus Pehrsson rätt man på rätt plats? Var Daniel Andersson rutinerat kylig eller bara snål i vintras?
Är Rakip fortfarande lovande eller fullvuxen? Kommer Safaris kamp mot sin kramp någonsin ta slut? Är Mackan fortfarande hungrig? Ska vi i fortsättningen alltid frukta hörnsparkar mot oss?
Vad händer om Wiland går sönder? Hur mår Rasmus Bengtsson? Kommer Svanberg att få den speltid han förtjänar? Trivs Eikrem? Och så Tobias Sana…
Jobbigt, nervöst och ovisst. Ändå är det precis detta en har gått och längtat efter i närapå ett halvår.
Allsvenskan 2017 är igång. Framåt Malmö!
