Måndag morgon: ¡Bienvenido de nuevo!
Himmelriket tar farväl av de senaste årens mittfältsdominant.
Motala
Måndag morgon och sedan sist har vi förlängt kärlekssagan med AC, blivit en Ekong rikare och förstärkt ledarstaben med spanske Bazalo och nygamle Anes Mrvac. Men vi har blivit en Sergio Peña fattigare.
Även om beredskapen är god i trion Christiansen, Berg Johnsen och Rosengren så kommer såklart den peruanske landslagsspelaren att saknas. Bolltryggheten, det snabba beslutsfattandet och hans energinivå är inget som ersätts bara sådär.
Med knappt fyra säsonger och tre SM-guld, två cuptitlar och spel i både Champions och Europa League är det få som bräcker hans himmelsblå CV. Han fick också det perfekta slutet i sin sista match på Stadion, med det vackra kvitteringsmålet mot Galatasaray i slutminuterna.
Det finns en plump i historieboken. 2023 åkte Peña fast och dömdes för rattfylleri och olovlig körning. Efter avtjänat straff var han tillbaka i startelvan, ett beslut som delade MFF-supportrarna i två läger och upprörde övriga fotbolls-Sverige. Jag minns själv att jag tyckte det var obekvämt att hans första match och lutade åt att klubben agerat för lättvindigt.
Med någon slags facit i hand, och utan fullkomlig insyn ska erkännas, verkar Sergio Peña ha nått en balans i livet och kanske och både fått och tagit emot den hjälp han behövde. Det fanns en tid när rubrikerna handlade om halvbittra inlägg på sociala medier och rykten vittnade om att peruanen inte alls trivdes i klubben. Prestationerna på plan var också mer ojämna och till synes humörsbaserade.
Sedan domen har vi inte sett till något av detta. Kanske kan man konstatera att Malmö FFs agerande då ledde till något bättre. Spelaren och människan en ny chans och båda två såg till att ta den. Det kanske inte alltid är rätt sätt men den här gången verkar det som att alla lyckades gå vidare till något bättre.
Lycka till i Grekland, Sergio. Tack för den här tiden.
Framåt Malmöl
