Måndag Morgon - Gamla vänner
Om 50-årsfiranden, vänskap och Malmö FF.
Som född 1972 är just år 2022 ett år då jag själv och många av mina vänner fyller 50. I helgen var jag på den första 50-årsfesten för året då en kär vän bjöd på äventyrskalas ute i bushen. Vi blev vänner i gymnasiet, närmare bestämt på Katedralskolan i Lund och flera av våra andra skolkamrater var också med på den trevliga tillställningen.
Redan på mitt bröllop 2019 reflekterade jag över vilken ynnest det är att ha så många goda gamla vänner kvar från skoltiden. Vissa är vänner ända sedan grundskolan och att fortfarande kunna umgås och prata och skämta om allt med dessa hedersknyfflar som jag litar på i vått och torrt, gör att jag känner mig oerhört rik.
Givetvis är flera av dessa gamla vänner också genuina MFF:are. Det är också en häftig känsla att sitta här, mitt i det moderna MFF:s hegemoni och härlighet och dela gamla minnen och anekdoter om tidigare guldåldrar på 1970- och 80-talen samt om de magrare åren under 1990-talet och fallet ner i Superettan 1999.
Att tillsammans minnas kultspelare som Mikael Roth, Dejan Pavlovic och Hulda Hillgren samt genombrotten för de riktigt stora som Thern, Schwarz, Masse och Kaiser Patrik. För att inte tala om kuriösa värvningar som f d Blåvittprofilen Dan Corneliusson och danske mittfältsesset Brian Steen Nielsen.
Jag inser att mitt och mina vänners MFF-perspektiv börjar bli ansenligt. När vi ses och har tagit några öl är vi fortfarande samma unga pågar som stod på gamla Malmö Stadions betong, men vi har närmare fem decenniers upplevd himmelsblå historia i hjärtat. Det är ingen liten sak och det är något som berikar våra liv varje dag. Såväl när vi ses på riktigt, som i vår chattgrupp på Whatsapp.
Det här kompisgänget består inte bara av MFF:are, vissa bryr sig inte ett skvatt om fotboll och de är lika fina för det, men det känns oerhört lyxigt att så här i den gyllene medelåldern fortfarande ha så många gamla vänner som delar mitt största intresse.
Alldeles oavsett MFF-intresset är det också skönt att ha dessa kloka gossar i sin närhet i en tid då oron för världens framtid är påtaglig. Ju äldre jag blir, desto mer ödmjuk är jag inför det faktum att jag fortfarande har så många bra vänner som man kan stöta och blöta bekymmer med och tillsammans hitta sätt att trots allt skratta åt det absurda ibland.
Som nybliven farfar måste jag dessutom behålla min optimism och positiva livssyn. Och det är faktiskt inte särskilt svårt när jag håller min lille sonson i famnen där han ligger och plirar med ögonen iklädd MFF-shopens bebiskollektion. Helgen avslutades i hans sällskap, tillsammans med min son, hans sambo, min mor som nu är gammelfarmor och min underbara hustru.
Det var en väldigt fin helg att minnas och, inte minst nu när man ser krigets fasor på nära håll, vara oerhört tacksam över.
