Måndag morgon: Inte ens 377
"I en tid där fotbollen inte tillåts att vara viktigast, det är då det märks hur viktig den är."
Motala
Ännu en måndag morgon. Yrvakna skolbarn och nyblivna sommartidsföräldrar packar in sig och sina ryggsäckar, matlådor och jobbväskor in i bilen. En helt vanlig start på veckan, även om det är ännu en vecka i en ovanlig tid.
I ett mer normalt läge hade den här texten handlat om fotboll. Idag finns det nästan ingen, i alla fall inte just nu. Inga utländska ligaavslutningar, inga landskamper, inget stegrande uppsnack inför allsvenskan… Någon träningsmatch utan publik, men annars… Knappt någonting. Inte ens sidan 377 på Text-TV går att känna igen.
Samtidigt pumpar nyheterna konstant ut färsk statistik om dödstal, smittspridning och sjukhusberedskap. Små och stora företagare går på redan skrapade knän, pensionärer sitter i rekommenderad husarrest och de flestas kalendrar är fulltecknade med inställda aktiviteter. Alla har inte råkat ut för viruset, men alla har drabbats av oron och osäkerheten.
När den allmänna folkhälsan och hela samhällsuppbyggnaden skakas om står det klart att en studsande boll och den eviga jakten på tre poäng ter sig mindre viktig. Det finns andra saker som måste fungera innan ett nytt spelsystem eller en ny hörnvariant förtjänar högsta prioritet.
Tomheten som har uppstått är nödvändig. Med avbytarbänkar, omklädningsrum och hela arenor satta i karantän får vi supportrar fylla våra liv med annat. Språkliga diskussioner om ordningsföljden inom sten-sax-påse på Himmelrikets forum har blandats med påskäggstrixande filmer från AC, Safari och Antonsson. Eric Larsson sjunger från sin balkong och Mackan-filmen streamas fortfarande ett par gånger om dagen i himmelsblå hushåll.
Däremot är det svårt att hitta det så vanliga och arga tonläget kring motståndarlag och deras fans. Konstgräs, VAR och mazariner får inte blodet att puttra på samma sätt som tidigare. Det verkar inte finnas någon njutning i att slippa möta lag med plastig historia eller med sin ordförande i finkan. Nej, det är bara längtan och saknaden som märks.
En avspark, ett skott, ett mål… Så enkla tre poäng. Lätt bäst. Åh, vi älskar Malmö FF.
I en tid där fotbollen inte tillåts att vara viktigast, det är då det märks hur viktig den är.
Ta hand om er. Framåt Malmö!
