Måndag Morgon: Jahopp - Då var det en annan dag
Årets sista måndag är här. Tack gode gud för det.
Lund. Nej. 2022 går inte till historien som något stort år för MFF. Det mesta som kunde gå snett gick snett. Hur kunde det bli så? Här kommer några av mina analyser.
Tränarna
Statistiken är tydlig. Att byta tränare har sällan en stor positiv effekt. Vårt byte till Uwe Rösler är ett otroligt undantag som jag tror låg till grund för bytet även i år om det inte finns något bakom kulisserna som vi inte känner till.
Spelarna verkade lita på Milos. Resultaten var ok på gränsen till bra. Spelet hade inte alltid stora perioder och framförallt i Europa såg det riktigt risigt ut men för mig var det ganska glasklart att det fanns förklaringar till det.
Milos var ovan vid att leda en stor klubb som Malmö ute i Europa. Det tar tid att lära sig det. Även Jon Dahl bjöd på en del missar första året och vi hade ju under en lång period stora problem med att imponera mot smålagen men hade då oftast marginalerna med oss. I år hade vi dem emot oss och det stod oss dyrt.
För mig var Milos största problem förmodligen två. Det ena var nog den hårda träningen, återkommer till den, men den andra var hans hattande med taktiken. När det inte gick som man hoppades började det bytas runt i eviga tider och det föll sig såklart inte bra. Det fungerar inte att göra FIFA-lösningar som att sätta en offensiv ytter som back eller låta spelare byta position två, tre gånger under en match. Men jag tror Milos hade kunnat lära sig det.
Jag kan inte se det på något annat sätt än att MFF påverkades av det yttre trycket och skeppade Milos. Det är ovärdigt MFF.
In kom Andreas och sedermera Åge. Då var raset i full gång och när Milos tankar byttes ut till höger och vänster visste ingen längre vad den skulle göra och resultaten sprang ifrån oss i takt med att skadorna duggade tätt igen.
Att jag ville ha kvar Milos är ingen hemlighet. Huruvida det hade blivit bättre med honom vet vi såklart inte, men jag tror vi alla kan enas om att den tränarcirkusen vi såg i år inte var särskilt bra. Resultaten och spelet höll inte.
Ge nu Rydström tid - även om det inte börjar fantastiskt.
Träningen
Åge var inne på det. Träningen hade varit för hård och givetvis ska åtminstone delar av det ansvaret läggas på Milos. Men vi har ju också ett fysteam som jag förutsätter har något att säga till om. De måste ju kunna lägga upp individuella lösningar som passar om en viss typ av träning är för hård för vissa spelare. Så långt mäste vi väl ändå ha kommit?
Nu verkar det ju lite oklart var direktiv om en hårdare träning har kommit i från, men det verkar ju otroligt märkligt om vi enkelt trodde att man bara kunde ta samma spelartrupp i mångt och mycket och bara ändra träningarna till betydligt mer högintensivt.
Vill man spela en annan typ av spel så är det väl okej, men man kan ju inte tro att man kan göra det med till stora delar samma trupp som tidigare visat helt andra styrkor.
Truppen
För till stora delar var det samma trupp som JDT haft, men jag vill ändå mena på att det inte var så att Milos riktigt hade samma förutsättningar heller för det var en rad nyckelspelare som var annorlunda.
I målet hade Johan fortsatta problem och Diawara är en fenomenal skottstoppare men inte samma typ av pådrivare i defensiven. Sånt påverkar.
I defensiven byttes Anel mot Dennis. Två otroligt bra spelare men väldigt olika i spelstilen.
På mitten saknades AC under stora delar av hösten och som defensivt ankare hade JDT Lewicki eller Bonke. Milos hade Rakip. Det är en helt annan typ av fotboll som måste spelas så.
På toppen byttes Colak mot IKT. Jag tycker IKT är en fenomenal fotbollssspelare så jag tycker inte han är så stor del i problemet, men det är en helt annan nia än Colak. Sen lyfts det att Birmancevic var betydligt sämre. Jag undrar om folk bara minns Birmas otroliga sommar ifjol. För det fanns tveklöst perioder 2021 då han inte var seriens mest spännande spelare.
Annars var det mycket prat om att truppen var för gammal, och ja det finns såklart en poäng i det men jag vet inte riktigt vad vi skulle gjort annorlunda i de köp och förlängningar vi gjort. Dahlin, Sören, Berget, Lasse är exempel på seriens bästa spelare när de är friska. För mig givet att förlänga med dessa - och även Berget framöver.
Olsson kom in när Knudsen skadade sig för att vi behövde en svensk ytterback som kunde hjälpa oss i Europa. Det kryllar inte av sådana.
Moisander kom in för att vi behövde en klassback centralt. Möjligheten yppades. Jag tycker det var rätt.
Dessutom var ju många av skadeproblemen kopplade till yngre spelare. Dennis, Gwargis, Nalic och Pena hade exempelvis alla olika skadebekymmer. Inte lastgamla direkt.
Nä. Jag vet inte. Däremot saknades det kanske en del spelartyper - framförallt när Lewicki gick sönder. Det tror jag kostade otroligt mycket - även om jag gillar Rakip.
Nyförvärven
In kom spelare som Buya Turay, Ceesay, Zeidan, Siby och Lomotey. Bortsett en galen period precis vid värvningen av Zeidan är det svårt att se att någon av dessa gjort något större avtryck. Ceesay och Siby gick ju dessutom också sönder utan att vara lastgamla.
Jag tror alla spelare kan vara rätt viktiga för oss framöver om vi får struktur på spelet och jag tycker också spelarna visar på att vi vill gå i en annan riktning med mer fart exempelvis. Bra så.
Jag vill dock höja ett lite varningens finger eftersom vi nått mycket stora framgångar i spelare som kanske saknar den där tydliga spetsegenskapen men istället har väldigt breda förmågor och ett stort fotbolls-IQ. Det är lite svårt att se i en "spindel".
Vi får se hur det bär frukt med den här andra typen av värvningsstrategi.
För mig är det uppenbart att truppen fortfarande saknar några delar till nästa säsong och framförallt rör det sig om en vänsterback som jag ser det.
Helheten
Jag tänker inte på något sätt hävda att vi inte förtjänade att bli sjua. Jag är ganska ointresserade av att lägga för stort fokus på de "underliggande siffrorna". För mig får man alltid de resultat man förtjänar.
Men jag tror inte heller man ska underskatta turen. Många av våra framgångar har haft en stor eller liten del tur i sig. Magnus Erikssons långskott mot Salzburg, någon tveksam offsideavblåsning mot ett Solnalag (En av twitters roligaste trådar handlar om det), någon sent "oförtjänt" segermål mot Djurgården osv osv. Så är det. Bra lag har tur.
2022 hade vi det inte. Typ någon gång. Vi hade oflyt med skador och missade målchanser. Det är ingen ursäkt men en förklaring. Jag tror inte det hade behövs så mycket annorlunda för att vi skulle fått ett flyt istället som gett oss guldstrid. Nu gick allt emot oss och vi kunde inte kämpa ner det. Vi var sannolikt inte helt vana vid det.
Så kan det gå.
Nu stänger vi 2022. Tar nya tag med Rydström vid rodret.
Den 28 oktober ändrar vi klockan till "vintertid". Då ska vi fan se TILLBAKA mot ett guldår.
