Måndag morgon: Klass på klassikern?
"Men för de något yngre generationerna krävs det rejäla återblickar och ett visst historieintresse för att förstå innebörden."
Motala
Måndag morgon och vårsolen skiner efter att idrottsklubben från Solna gjort allmännytta och härliga Halmstad nollat Stockholms stoltheter. Ikväll avslutas omgången med seriens mest klassiska klassikermöte mellan de allsvenska giganterna Malmö FF och IFK Göteborg.
Så brukar det beskrivas, så brukar det haussas. Men för de något yngre generationerna krävs det rejäla återblickar och ett visst historieintresse för att förstå innebörden. Det är längesedan den prestigefyllda rivaliteten satte väsentlig prägel på tabellen.
Blåvitt är inne i en lång, tung period där man inte haft så mycket annat att glädjas åt än en cuptitel de senaste åren. Ekonomiskt och organisatoriskt har det varit minst sagt svajigt och de hemvändande, etablerade klubbprofilerna har långt ifrån infriat de högt ställda förväntningarna.
Annat var det på 90-talet, då man hamstrade SM-troféer och tog för sig i Champions League. På den tiden var det Malmö FF som befann sig ombord på ett sakta men säkert sjunkande skepp. Nu är rollerna ombytta. Daniel Andersson är pojken med guldbyxorna och Jesper Blomquist har blivit både djurgårdare och kändisbagare och sedan dess.
2004 var väl senast som de båda lagen var involverade i toppstriden samtidigt, och minnet komprimerar det gärna till att ändå bara handla om en enda match. Frånsett fjolårets poängmässiga jämlikhet... Idag handlar den hetaste hetsen fortfarande om vad som är störst, att ha bärgat två segrar i UEFA-cupen eller ha tagit sig till en finalplats i Europacupen.
För många himmelsblå innebär det tudelade känslor. Inget är så äkta och samtidigt underskattat som ren skadeglädje, samtidigt vore det roligare att ha en konkurrens som bygger på nutida prestationer mer än nostalgi.
Jag skulle gärna se att Glenn och de andra repade sig och åtminstone blev bäst i sin stad igen. Men, med början tidigast imorgon.
Framåt Malmö!
