Måndag Morgon: Lottning? Jojo
I går blev vi klara för final i Svenska Cupen igen. Spelplats skulle lottas - Och mycket överraskande blev det match i Stockholm.
Lund. Malmö svarade för en råstark insats när man besegrade Djurgården med 1-0 och avancerade till final i Svenska Cupen. Finalen ska spelas mot Hammarby och i vanlig ordning, numera, skulle det lottas om spelplats. Man har pysslat med den här typen av mycket märkliga lottningar i ett några år nu efter att tidigare ha testat lite olika. Det rimliga hade såklart varit en fast spelplats - Nya Ullevi hade varit bäst - men det vill man tydligen inte. Bättre att ge ett av lagen en tydlig fördel.
Hursomhelst. Lottningen i sig är ju också en rolig historia. Sen lottningen började införas hade, inför igår, ett Stockholmslag fått hemmaplansfördel sju av sju gånger. Det är alltså lite under en procents chans att det ska hända.
Och givetvis blev det åtta av åtta igår. Något under 0,4 % sannolikhet på det alltså. Det måste ju faktiskt även de involverade Stockholmslagen tycka är lite märkligt.
Nåväl. Vi visste ju att matchen skulle spelas där. Bättre sluta tramsa om att "lotta" det.
Fyra matcher i Stockholm i maj månad nu. Trevligt.
Vi släpper det. Till något roligare.
I fredags släpptes bortatröjan. Själv är jag en sån som inte bryr mig så mycket i sig. Det är Malmös tröja. Jag köper nya tröjor lite då och då - Mycket sällan för att jag anser att just den tröjan är snyggare än vanligt. Jag älskar klubbmärket och klubben. Exakt hur tröjan ser ut kommer inte påverka i någon riktning i slutändan.
Med det sagt - Självfallet kan jag tycka att en tröja är vackrare än en annan, men i slutändan gillar jag oftast gamla tröjor för att de kopplas till minnena. Matcher. Spelarna. Målen. Sångerna. Bortaresorna. Titlarna. En tröja är allt det där. Och det är här Ole Törner och David Ellerths "I det vita och det blå" är en magnifik guldgruva. Den tar upp alla bitarna. Allt som finns i en tröja.
Boken utgår från MFF-tröjor i historien. Man har, på ett eller annat sätt, bilder på alla tröjor i historien. Många av tröjorna är dessutom tröjor som burits på matcher "gameworn", vilket väl får ses som Davids specialitet. Men det är alltså inte bara tröjor. Det är historien, lagen och spelarna som bar dem. Vi har intervjuer med spelare som Roy Andersson, "Hulda" Hillgren och, inte minst, Markus Rosenberg. Boken har praktiskt taget allt du kan tänka dig som har att göra med MFF:s tröjor.
Som bonus har man desssutom en egen del kring målvaktströjorna. Jag skojar inte när jag säger att bara att få uppleva Fedel och Stringheims tröjor igen är värt vad boken kostar.
"I det vita och det blå" alltså. Gillar ni Malmö FF. Gillar ni matchtröjor. Detta är boken för er. Jag kan varmt rekommendera den.
