Måndag morgon: Simon Thern
"Är han bara i närheten av vad pappa gjorde kan vi supportrar börja ropa efter Thern-värvningar i framtiden, i stället för Afonso-klappar."
Julen är nästan över och Simon Thern kom flygandes dagen innan Tomten. I Helsingborg är en del rasande och kallar Jonas pojk för svikare, medan vi himmelsblå tycker det var en trevlig julklapp. Att åter ha en Thern i truppen smakar mumma, på tal om jul och drycker.
För några år sen svimmade vi nästan av lycka när Hasse Borg plockade Afonso, the one and only, till klubben. Den värvningen har satt standarden för vad vi vill ha för julklappar, även om vi innerst inne vet att det är tufft att få sådana namn och spelare varje år. Afonso var en gåva som gav oss guld och lockade folk till läktarna och inbringade rätt många sköna miljoner några år senare när han lämnade för Holland. Afonso har blivit en levande legend.
Om Simon Thern blir det är förstås omöjligt att svara på. Generna har han, namnet har han – nu ska han bara visa det på fotbollsplanen också. Jag såg alldeles för få matcher med HIF och Simon i år för att kunna säga att han blir en stjärna. Men jag antar att Ågren och Norling inte lockar honom till Malmö bara för att reta upp helsingborgarna, även om det i sig är ett ändamål som kan vara värt några kronor.
Att det var synnerligen modigt gjort av unge Thern, att lämna för värsta rivalen, råder det däremot inga tvivel om. Jag har förståelse för att många har retat upp sig å det grövsta. Det räcker att gå till sig själv och sina egna känslor om exempelvis Mathias Ranégie om ett halvår lämnar för HIF (eller IFK Göteborg, hemska hemska hemska tanke) och förklarar att den klubben är fantastisk.
Jag hade blivit vansinnig. Och jag hade buat åt honom så fort han hade rört bollen. På ett rationellt plan hade jag velat förstå övergången om Mathias hade haft goda skäl. Bara det, förstås, att vi inte är rationella när vi tar på oss supporterglasögonen. Då är vi lika enögda som Oden. Oavsett hur vill se oss själva som rationella och liberala människor som vill gott och ha fred på jorden och alla männsiksors lika värde och allt det där.
Däremot hade jag inte ringt eller sökt upp Mathias och förklarat att nästa gång jag ser honom så… För tyvärr finns ju de här avarterna också inom supporterkulturen. Jag hoppas därför Simon får vara ifred från dem.
Det ska bli oerhört spännande att se vad han hittar på, hur han utvecklas, och hur han utnyttjas av tränare Norling. Har han en lika bra fotbollskropp som han tycks ha starkt psyke bör det bli ett fint förhållande, mellan MFF och Simon Thern.
Kan han bara åstadkomma en tiondel av vad pappa gjorde i klubben kommer jag att vara mer än nöjd. Är han bara i en någorlunda närhet av vad pappa gjorde kan vi supportrar börja ropa efter Thern-värvningar i framtiden - i stället för Afonso-klappar.
****
Himmelriket ber om ursäkt för den här sena texten. Missförstånd mellan några krönikörer gjorde att det blev en Måndag lunch i stället. Och så naturligtvis, God Fortsättning på er alla.
