Måndag morgon: Vad hände igår?

Måndag morgon: Vad hände igår?

Känslan av att vara bakis en måndagsmorgon utan att ha deltagit i helgens fest. Ångesten. Vad sade jag? Vad gjorde jag? Var kommer det här blåmärket ifrån?

Ännu en ny vecka, ännu en ny måndag. Ännu en dag då jag vaknar i gryningen, kliver ur sängen, gör min japanska morgongymnastik, slipar mina knivar, vårdar min orkidé och intar mitt dagliga löskokta ägg. Allt medan Dies Irae-satsen ur Mozarts Requiem ljuder från grammofonen.
 
Nä, det är inte sant. Jag sitter som vanligt vid köksbordet, lätt försoven, i slitna jeans och med en tallrik yoghurt vars bäst-före-datum var häromdagen. Men, något är inte sig likt. Igår sprang jag ett motionslopp.
 
En stolthet och förnöjelse spirar inom mig idag, en känsla av att jag varit bra och levt upp till mina egna förväntningar. Kanske till och med överträffade jag dem.
 
Nä, det är inte sant. Jag har ont överallt, kan inte gå ner för en trappa utan att börja gråta eller sätta mig utan att räkna till 100 först. Ständigt frågar jag mig, vad höll jag på med igår?
 
Kanske mår spelarna i Malmö FF likadant idag? Träningsvärken har vi förhoppningsvis inte gemensam, men kanske känslan av att vara bakis en måndagsmorgon utan att ha deltagit i helgens fest. Ångesten. Vad sade jag? Vad gjorde jag? Var kommer det här blåmärket ifrån?
 
Nåja, om någon påstått för några månader sedan när vi stod utan tränare, sportchef och Rosenberg att MFF kommer att förlora någon gång i år, kanske till och med på hemmaplan och att Häcken kommer att plocka poäng mot oss hade den personen snarare fått skit för att han försökt briljera med det uppenbara än att bli kallad obotlig pessimist.
 
Den här varit en klurig diskussion huruvida man ska satsa på en spelare som är på väg till en annan klubb. Är det rimligt att spelaren kan behålla fokus för sitt nuvarande lag när det stora äventyret kommer allt närmare? Eller är den bäste alltid bästa valet? I och med Pontus Janssons utvisning och avstängning löser sig problemet av sig självt.
 
En tappad match och ett hopplöst underläge har man upplevt många gånger, det följs alltid av ett eller flera desperata byten. Men att sätta Nazari och Cibicki i slutet blev en riktig injektion, inte en uppgiven panikåtgärd. Ett skönt besked i ett övrigt mörker.
 
Måndag morgon. Serieledning. Derby på torsdag.
 
Framåt Malmö!
 

John Börén2014-05-05 07:24:17
Author

Fler artiklar om Malmö FF