Mardrömslikt ras mot Mjällby
Matchen och den härliga publikfesten mellan Kalmar FF och Mjällby på Guldfågeln Arena såg ut att sluta 0-0 när bortalaget fick straff med sex minuter kvar. Det blev startskottet på ett vansinnesras, blekingarna gjorde tre mål på fyra minuter och skrev slutresultatet till högst otrevliga 0-3 - KFF:s fjärde raka förlust.
Startelvorna såg ut som följer:
Kalmar FF (4-1-4-1): Etrit Berisha - Mattias Johansson, Markus Thorbjörnsson, Tobias Carlsson, Stefan Larsson - Marcel Sacramento - Daniel Sobralense, Henrik Rydström, Tobias Eriksson, Abiola Dauda - Daniel Mendes
Mjällby AIF (4-4-2): Mattias Asper - Jesper Westerberg, Patrik Rosengren, Joachim Lantz, William Leandersson - Pavel Zavadil, Patrick Osiako, Daniel Nilsson, Johan Svensson - Marcus Ekenberg, David Löfquist
Nanne Bergstrand överraskade alltså med en rockad som definitivt tillhör en av säsongens mer överraskande. Marcel Sacramento tog positionen som balansspelare på mittfältet, en roll som annars är helt vikt åt Henrik Rydström, och kaptenen tog en mer framskjuten utgångsposition på innermittfältet. Dessutom startade Daniel Mendes centralt i anfallet och Abiola Dauda löpte ute till vänster.
Matchen inleddes trevande. Kalmar var det främst spelförande laget men båda lagen tenderade att ägna sig mest åt långbollar. Kalmar sökte djupa bollar på Daniel Mendes bakom MAIF:s backlinje men det forna Kalmarmittbacksparet Bagarn/Lantz hade för det mesta full koll på vad som skedde. Mjällby å sin sida sökte Ekenberg på huvudet alternativt Löfquist på djupet och den duon orsakade mer problem för Kalmars backlinje än vad fallet var på andra änden av planen. Det var just Löfquist som fick matchens första chans när han rann igenom och avslutade från svag vinkel, men Berisha kunde avvärja. Två långa inkast med tillhörande nickskarv resulterade sedan i två vassa hemmachanser, Rydström stötte en boll strax utanför ena stolpen och Mendes nickade strax utanför den andra.
Tempot i första halvlek var inte direkt svindlande och solgasset som säkerligen lockat en hel del besökare till fotbollen (10 999 besökare förgyllde allt som allt tillställningen, helt fantastiskt) gynnade knappast själva fotbollen. Framåt slutet av matchen växte Kalmars mittfält in i matchen och Marcel skötte sin roll bra. Tobias Eriksson jagade energiskt och vann mycket boll, i synnerhet från Patrick Osiako (ersättare till avstängde Tobias Grahn) som verkade lite ringrostig. Bollvinsterna genererade i omställningslägen, men det var här man körde fast. Det var lite stundtals lite Råsunda-vibbar (senaste matchen mot AIK) över det hela, såväl goda intentioner som möjligheter fanns där men det blev ingenting av det. Framåt slutet var det istället MAIF som skapade halvlekens allra vassaste chans när Tobbe C totalmissade att nicka undan en boll och David Löfquist rann igenom till ett friläge. Han lobbade bollen över Berisha och var precis på väg att knyta nävarna när bollen träffade ribbans underkant och studsade ut. Omedelbart efter det var Kalmar nära ledningsmål när ett strålande inspel från höger signerat Tobias Eriksson passerade Mendes framsträckta ben med bara någon decimeter.
På det hela taget gjorde Kalmar en svag första halvlek, det kändes varken övertygande framåt eller bakåt. Temposvagt och inte särskilt hotande för Mjällbys försvarare där Bagarn som vanligt agerade utmärkt; tryggt och säkert.
I andra halvlek var det på vippen att ringa bakåt omedelbart, men Etrit Berishas parad på Marcus Ekenbergs närskott höll högsta klass. Därefter tog Kalmar över händelserna mer och mer och de första 20-25 minuterna av andra halvlek var de klart bästa i matchen sett ur rödvitt perspektiv. Mjällby föll tillbaka i positionerna och försökte låsa den egna planhalvan, något man emellertid gjorde skickligt. Känslan var ändå att Kalmar spelade sig närmare och närmare 1-0 och när Mattias Johansson vid ett av flera tillfällen bröt in i offensivt straffområde föll han över ett gulsvart ben och det luktade helt klart straff. Men Jonas Eriksson friade. Istället stack MAIF upp i form av ytterligare ett Löfquist-friläge men ytterligare en fin räddning från Etrit Berisha räddade Kalmar där.
När Kalmar inte fick utdelning på sitt spelövertag så började man så småningom att mattas och spelövertaget minskade. Med knappa kvarten kvar kom ett trippelbyte: Erik Israelsson, Kristoffer Fagerkrantz och Ricardo Santos klev in istället för Marcel, Tobbe E och den pånyttfödde Abiola Dauda. Några minuter senare fick Fagerkrantz sin stora chans när yta lämnades för honom i ultimat skottläge strax utanför straffområdet, men Mattias Asper lyckades på tv-vänligt sätt rädda skottet.
Mjällbys göteborgslån Pär Ericsson debuterade med ett inhopp och hann med ett skott strax över ribban innan han ordnade straffen då han revs omkull av Markus Thorbjörnsson. Jonas Eriksson hade inte så många valmöjligheter annat än att peka på straffpunkten. David Löfquist var nu obeveklig och 0-1 var ett faktum. Resten kan ni. KFF ville av naturliga skäl framåt och spelade okoncentrerat försvarsspel så att Osiako kunde traska igenom och punktera matchen. Av bara farten sprang man in trean - Pär Ericsson på en enkel retur - innan Kalmar förmådde samla de sista krafterna för att bromsa raset.
Slutsatser
Nanne har naturligtvis helt rätt i sin inte alltför djupa analys; fotboll avgörs i straffområdet. Och där är vi inte tillräckligt bra. I offensivt straffområde har vi mastodontproblem för tillfället och inte heller bakåt var det bra idag. Tobias Carlsson var inte samma Tobias Carlsson som vi lärt känna 2011 och det kändes allmänt tämligen ofokuserat. Klart är att den här kvällen var Bagarn den överlägset bästa mittbacken på Guldfågeln Arena.
Vad gäller raset i slutet så är det bara att hoppas på att det kan fungera som en sporre. Jag vet att det kommer att göra det för ett par av spelarna, men jag är inte övertygad om att hela laget delar känslan. På söndag spelar vi på Borås Arena.
Det finns en hel del att bevisa då.