Markusevangeliet: Vår älskade retsticka!
Ingen som följer MFF kan väl ha undgått hur mycket det pratas om Mackans armbåge. Men det minne av honom som jag ska berätta om rör inte denna berömda armbåge utan hans pekfinger.
Supermackan, spelaren som vi MFF:are älskar och som alla andra älskar att hata. Det är såklart inte bara för att han besitter fantastiska egenskaper när det gäller själva spelet. Nej, han har också en väldig förmåga att irritera sina motståndare på andra sätt. Ju mer matcherna gäller desto mer träder den sidan fram. Ibland är det genom (små?)fula tacklingar, ibland genom en liten knuff här, en armbåge där och även genom sin, som hans lagkamrater kallade det, "stora trut". Detta är vanligtvis väldigt tydligt, vilket säkerligen lite av poängen, särskilt på hemmaplan, som ett sätt att få igång oss i publiken. Men just det här, pekfingret, tror jag inte att det var så många som la märke till.
Det var en europamatch, vilken minns jag inte just nu. Motståndarna hade fått ett inkast på vår offensiva planhalva. Mackan och en försvarare hade inledningsvis en mindre brottningsmatch i närheten av sidlinjen, rakt framför linjedomaren som de såklaart fick en tillsägelse av. När det inte hjälpte stegade domaren fram och visade väldigt tydligt att det nu skulle det inte ges fler chanser, mer gruff från någon av herrarna så skulle ett kort åka fram. Och visst såg det vid en första anblick ut som att Mackan och hans antagonist verkade lyssna på honom. Mackan stod snett bakom motståndaren. Han höll inte i honom, han knuffades inte och från linjedomarens plats såg de säkert båda ut att hålla sig i skinnet. Jag stod en liten bit bort och såg det hela ur en lite annorlunda vinkel. Och plötsligt fick jag syn på något som fick mig att skratta till och le, ett leende lika brett som Mackans när han är riktigt full i fan.
Mackan tog pekfingret och petade killen i revbenen. Inte en gång utan flera. Som en liten riktigt irriterande skitunge! Om ni varit med en sån petning så vet ni hur jäkla obehagligt det känns. Det tyckte nog motståndaren också, och han tappade fokus för en kort stund. Om MFF vann bollen vid inkastet? Svaret är detsamma som på frågan: Älskar vi Mackan? Såklart vann vi boll!
Detta minne är bara ett ögonblick, en mikroskopisk del av allt det jag kommer att kommer att bära med mig från Mackans tid i MFF. Men det är ett jag inte kommer att glömma av vår älskade retsticka Supermackan!
