Degerfors - Djurgården
2 - 0

Matchrapport: Degerfors IF – Djurgårdens IF

Det som kunde ha blivit en rekordinledning på den allsvenska säsongen slutade med en rejäl näsbränna när Stora Valla åter stod värd för allsvensk fotboll.

Många djurgårdare har seglat på små moln hela veckan efter måndagens klang- och jubelföreställning mot regerande mästarna på Tele2 Arena. I elitfotbollens ogästvänliga landskap går det dock aldrig att leva på gamla meriter och veckan skulle avslutas med en lurig bortamatch där det på nytt skulle krävas en solid insats om vinstsviten skulle hålla i sig.

Degerfors må vara nykomling och har i vissa matcher sett mycket naiva ut, men det är ett lag med flera individuellt skickliga spelare som förstås var sugna på att lugga ett högt flygande DIF på poäng. Att möta värmlänningarna borta är också en helt annan historia än att ta emot dem hemma: klassiska Stora Vallas omvittnat dåliga gräsmatta bjuder inte in till en snabbare passningsorienterad fotboll. Frågan var alltså inte närmast om DIF skulle kunna rulla boll som senast mot Malmö utan om man skulle kunna kopiera den taktiskt fina trepoängaren borta mot Varberg i omgången innan.

Ny utmaning – ny elva
Redan när truppen släpptes stod det klart att tränarna skulle behöva göra åtminstone en ändring i startelvan i och med att Hampus Finndell (liksom Joel Asoro) lämnats hemma på grund av sjukdom. Tränarna har dock redan roterat en del på innermittfältet i år, framför allt när Curtis Edwards framgångsrikt ersatt en skadad Rasmus Schüller.

När elvan släpptes stod det också klart att Edwards skulle bli den som ersatte på mittfältet. Dessutom utgick Käck ur truppen på grund av tillökning. Här hade tränarna kunnat satsa på Leo Cornic, som gjorde det utmärkt på vänsterbacken när Käck var skadad, men det blev istället ett mer rutinerat alternativ i Haris Radetinac. I övrigt var det samma manskap som fick förtroendet som i krossen av ”di blåe”.

Hemmalagets kapten Oliver Ekroth var sjuk och missade matchen för hemmalaget och det syntes tidigt. Degerfors uppträdde oroligt defensivt och DIF tog tidigt initiativet, även om det var uppenbart att planen inte riktigt tillät det spel som man normalt vill spela.

Dominant tillställning på gång?
I matchminut 7 spelade hemmalaget rejält naivt i backlinjen och Magnus Eriksson vann läckert boll strax utanför boxen. Han passade Holmberg som i sin tur serverade Chilufya som löpte sig fri till höger i boxen. Målvakten kom dock ut snabbt och räddade friläget.

Känslan var att det kunde bli en dominant tillställning med många mål, för Degerfors såg högst inkontinenta ut defensivt. Men när den inledande chocken hade lagt sig började hemmalaget jobba sig in i matchen med hjälp av ett renodlat kontringsspel.

När matchen var en kvart gammal resulterade ett bra växelspel i en kontring för hemmalaget. Witry löpte dock hem föredömligt och avväpnade Edvardsen innan han kunde skjuta.

Ett par minuter senare anföll Degerfors igen, men Ekdal kunde blockera Edvarsens skott och ta undan bollen. DIF kontrade snabbt men Chilufya petade bollen lite för långt ifrån sig och målvakten hann ut.

Allt eftersom halvleken gick började Degerfors hota mer och mer, främst genom Bertilsson och Edvardsen. DIF hade samtidigt svårt att få till heta chanser, trots visst spelmässigt initiativ. Det var flera spelare som tog lång tid på sig i offensiven och bollen flyttades oftast för långsamt.

DIF kändes ändå som det lag som var närmast ett ledningsmål. Bärkroth hade till exempel två hyggliga chanser med dryga halvtimmen spelad. Först mötte han ett inlägg från Chilufya som skar genom boxen. Bollen var dock lite lång och ”Bärka” lyckades bara tåa bollen i burgaveln. Ett par minuter senare skojade han med Degerfors högerback och skapade sig utrymme till vänster. Det hårda skottet mot vänstra krysset räddades dock till hörna av hemmamålvakten.

Kunde inte göra sig rättvisa
Överlag var det dock flera DIF-spelare som hade svårt att göra sig rättvisa. Underlaget var en del i det, men det var även påtagligt att Käcks vänsterfot saknades i offensiven. Flera spelare såg även bleka ut individuellt. Kalle Holmberg – som möjligen kände av en stämpling han fick tidigt – såg till exempel otajmad och loj ut.

Strax före paus hettade det till lite. Först vann Schüller tillbaka bollen i ett motlägg och kunde själv skaffa sig skottläge till vänster i boxen. Bollen var dock ytterskruvad och sökte sig utanför bortre stolpen. Strax därpå var det Degerfors som var framme när Abraham såg ut att få ett friläge i en omställning. Ekdal löpte dock hem föredömligt och vann boll när Abraham försökte vända bort honom och få skottläge.

Det blev mållöst i paus och DIF hade inte stått för någon av årets bättre halvlekar.

Andra halvlek startade svängigt med chanser åt båda håll. Det var inte så mycket till ordnat spel utan en hel del individuella misstag generellt.

En av få bortaspelare som visade framfötterna var Aslak Fonn Witry. I den 57:e minuten slog han en giftig frispark mot det högra krysset som dock målvakten räddade – och minuten därpå fixade han själv fram ett fint frisparksläge till Magnus Eriksson, som dock inte resulterade.

Försökte använda byten för att ändra på matchbilden
Med 66 minuter spelade var det ingen bra känsla i DIF-lägret. Man hade svårt att få ordning på spelet och Schüller var mycket nära ett andra gult. Tränarna behöll finländaren på planen, men satsade på nytt blod i form av Kujovic, Andersson och Cornic som fick ersätta Holmberg, Edwards och Bärkroth.

Bytena såg först ut att kunna få avsedd effekt, för ”Kujo” kunde redan efter två minuter hota med en hård nick på ett inlägg från Chilufya som med knapp nöd boxades bort av Diawara i hemmamålet. Känslan var att DIF på nytt lyckades skapa mer i kraft av uppflyttade positioner och ett tyngre hot i boxen. Laget började skapa tryck framåt och var snabba på att återerövra bollen när Degerfors försökte agera.

Med drygt tio minuter kvar var Chilufya nära att komma till skott i boxen, men uppvaktades av minst en försvarare för mycket. Minuten därpå chockade zambiern hemmaförsvaret med sin snabbhet och skakade fram en hörna från ingenstans. På hörnan blev det stökigt och bollen studsade både hit och dit innan den kunde rensas av hemmalaget. Känslan var nu att DIF gick stenhårt för ett segermål och kanske skulle lyckas trots en mindre bra dag på jobbet.

Sänktes av osannolikt drömmål
I den 84:e minuten kom istället den totala kallduschen. Den för dagen mer mänsklige Rasmus Schüller tappade boll på mittlinjen i ett till synes ganska ofarligt läge. Edvardsen såg dock att Vasyutin stod långt ut och valde att instinktivt dra till på halvvolley. Bollen fick en otäck båge och Vasyutin rusade febrilt och kastade sig mot sin egen ribba. Skottet var dock overkligt välplacerat och smet in precis under ribban och rullade in i nät trots touch från ryska fingertoppar.

DIF hade blivit straffade i en sekvens där man flyttat upp positionerna och känslan var att luften nu gick ur laget. I den 88:e minuten fick Isak Hien göra allsvensk debut och komma in bredvid Kujovic i ett försök att skapa mer tryck i boxen.

Experimentet gav dock ingen utdelning. Istället var det Degerfors som i den 92:a minuten kunde ställa om på ett vaket målvaktsutkast och kontra snabbt i ett två mot ett-läge. Saidi spelade förbi Ekdal i sidled och Edvardsen kunde fri med Vasyutin rulla in 2-0 och definitivt dra ned den blårandiga ridån för dagen.

Inga offensiva nycklar
Det blev alltså ingen rekordinledning med fem raka vinster, utan en snöplig bock i förlustkolumnen. Även om 1-0 kommer till på ett smått osannolikt sätt är det bara att konstatera att en rad DIF-spelare inte lyckades återupprepa sina hjälteprestationer från Malmömatchen. Laget kämpade inte bara med underlaget, utan även med att hitta offensiva nycklar mot ett hemmalag som efter en harig inledning spelade upp sig både defensivt och offensivt. Kanske hade 0-0 varit ett mer ”rättvist” resultat – men vad är det egentligen?

DIF har hittills stått för en säsongsinledning där fotbollsgudarna vakat över laget. Idag var så inte fallet, utan det var en hel del i spelet som var ”stolpe ut” samtidigt som laget för första gången såg ut som ett lag som värvat in elva nya spelare inför säsongen. Att det blev förlust kändes mer som en tillfällighet, men att det blev poängtapp var inte ologiskt.