Djurgården - IFK Göteborg
0 - 0

Matchrapport: Djurgårdens IF - IFK Göteborg

Ett klassikermöte på Tele2 Arena fick stänga boken för vårsäsongen, men det blev ingen vidare njutbar upplevelse.

Årets vårsäsong är kort och efter en fin period var det plötsligt redan dags för sista matchen före EM-uppehållet. För motståndet stod klassiska IFK Göteborg, som dock de senaste åren varit en skugga av sitt forna jag som storlag. Inför 2021 har dock Blåvitt valt en ny inriktning där man satsat mer på etablerade namn i form av hemvändare och profilvärvningen Marek Hamsik. Kritikerna har knorrat över att det blivit för många seniorer på bekostnad av intressanta akademispelare – och det har fortsatt pyra en del under våren.

IFK Göteborg har nämligen haft förtvivlat svårt att vinna matcher och mest spelat oavgjort – och bara gjort ett enda mål på bortaplan. Napolis före detta lagkapten har samtidigt mestadels sett högst mänsklig ut. Frågan var också om EM-aktuelle Hamsik över huvud taget skulle spela på Tele2:s konstgräs efter att ha varit småskadad.

Rejäl skräll i startelvan
I DIF-lägret gjorde två kännbara skador från omgång sju sig påminda när startelvan släpptes. Mittbacksklippan Une Larsson var inte aktuell för spel och ingen blev nog förvånad över att ersättaren hette Jesper Löfgren. Att den som skulle ersätta lårskadade Vasyutin mellan stolparna inte var Tommi Vaiho kom som en större skräll. Firma Bergstrand-Lagerlöf valde här att sticka ut hakan och ge 22-årige Jacob Widell Zetterström sin första tävlingsstart på högsta nivå. Frånsett dessa båda förändringar bjöds det inte på några förändringar jämfört med derbyt senast. Hos bortalaget kunde man samtidigt notera att omsjungne Hamsik satt på bänken.

DIF öppnade sin vana trogen matchen bäst och satte till exempel Käck i ett bra läge när matchen bara var två minuter gammal. Chilufya drev boll till höger och släppte bollen bakåt till Witry som slog ett långt inlägg till Käck, men vänsterbacken fick ingen bra träff. Löfgren hade också ett hyggligt nickläge några minuter senare, som dock inte genererade mer än en resultatlös dubbelhörna.

I den 10:e minuten halkade Schüller olyckligt på mittplan och tappade boll. Sigthorsson fick med sig bollen lite slumpartat och gav bollen till Norlin som slog ett giftigt inlägg in i boxen. Sana kom först till bollen men missade lyckligtvis avslutet.

Detta skulle bli gästernas bästa chans i en första halvlek som dominerades av DIF, som hade ett stort bollinnehav och bra press på gästerna, som i sin tur mest fick spela försvarsspel.

Dåligt med heta målchanser
DIF visade stundtals prov på fint kombinationsspel med fina insatser från Bärkroth, Holmberg, Finndell, Witry och Eriksson. Blåvitt valde samtidigt att försvara sig med mycket folk och satte även press på hemmalagets innermittfältare. DIF fick svårare än vanligt att komma till heta målchanser, och Rasmus Schüller såg inte lika bra ut som han brukar, med flera individuella misstag än man är van att se.

Första halvlek präglades främst av halvchanser för hemmalaget, som fick en hel del hörnor efter avvärjningar från Anestis i bortamålet. Göteborgskeepern kom vid flera tillfällen före framrusande djurgårdare och motade även ett par distansskott.

Närmare paus började det osa lite hetare. I den 42:a minuten kunde Holmberg driva boll och distansskjuta mot vänster stolprot. Anestis kastade sig dock och tippade till hörna. Witry fick en andra chans att skicka in bollen efter att hörnan nickats undan. Bollen hittade en ren Löfgren i boxen, men mittbacken nickade utanför.

Minuten därpå drev Bärkroth boll och skickade in ett inlägg från vänster in i boxen. Chilufya kom inte rätt till bollen och det blev istället Finndell som tog ett hårt skott, som dock tog i ansiktet på Tolinson och inte resulterade. Ställningen förblev också 0-0 i paus.

Magnus Eriksson var inte helt nöjd med halvleken och efterlyste vid intervjumikrofonen ett DIF som ”steppade upp lite grann” och försökte hitta in bakom gästernas backlinje.

Känslan i inledningen av den andra halvleken var att gästerna kanske skulle våga flytta upp lite mer folk. I den 50:e minuten slutade ett längre DIF-anfall med ett curlande skott på halvvolley strax över ribban från Magnus Eriksson, men frånsett det var det efter paus snarare mer chansfattigt än i första halvlek.

Blåvitt hade i den 55:e minuten ett avslut på mål när Yakob sköt på volley direkt på hörna, men Widell Zetterström var med på noterna.

Tvingades ändra i laget
Strax därefter satte sig Schüller ner i gräset på mittplan och tog sig för låret. Tränarna agerade direkt och satte – lite oväntat – in Emmanuel Banda. Det handlade inte om ett rakt byte, utan det blev Finndell som tog klivet ner i balansspelarrollen.

Offensiven fortsatte att klicka och i den 63:e minuten valde tränarna att agera med ett dubbelbyte. En för dagen mindre lyckad Chilufya fick kliva av och lämna plats för Radetinac, medan Asoro ersatte Holmberg.

Frågan var nu om tränarna hade bytt bort chansen till tre poäng, för det var en hel del felpassningar och missförstånd mellan spelare som kanske inte fått så många tävlingsminuter ihop än.

I den 77:e minuten kunde en långboll ha gett Sana ett friläge. Widell Zetterström var dock vaket ute och rensade med fötterna.

Med knappt tio minuter kvar kändes det som att trepoängaren var långt borta. Tränarna valde att göra ytterligare ett byte och skickade in Emir Kujovic istället för Nicklas Bärkroth.

I den 85:e minuten gjorde Radetinac det bra på högerkanten och fick till slut in en boll i boxen. Asoro tog en touch men släppte bollen bakåt till Käck, som dock inte lyckades hålla ner skottet utan sköt över i ett bra läge.

I den 86:e minuten slog Magnus Eriksson en fin svepande passning ut på högerkanten. Asoro gjorde bort sin back och bröt in i boxen, men slog sedan en kortpassning rakt på Radetinac som såg ut att ställa honom lite och Blåvitt lyckades rensa.

I den 91:a minuten resulterade en dålig mottagning från Käck på mittplan i en farlig omställning för Jallow som tunnlade Hjalmar Ekdal och sedan drev boll mot mål. Jallow löpte in i boxen och tog sedan ett hårt skott mot vänster burgavel men Widell Zetterström fläkte sig och gjorde en riktigt fin enhandsräddning.

I den 95:e minuten tacklades Käck omkull klumpigt ute till vänster – något som gav DIF ett bra frisparksläge i matchens sista skälvande ögonblick. Witry slog en delikat boll in där Radetinac vräkte sig fram och försökte nicka ner i backen. Anestis visade dock fina reflexer när han räddade med foten.

Kunde ha gått hur som helst
Domaren blåste sedan av en andra halvlek som varit mycket chansfattig och inte speciellt underhållande. DIF hade genomgående svårt att skapa chanser mot Blåvitts fembackslinje och tappade mer och mer initiativ i takt med bytena. I slutet av matchen kunde vilket som helst av lagen med lite flyt ha knyckt en trepoängare, men mållöst i protokollet kändes logiskt.

Efter en strålande inledning på våren blev det alltså en lite avstannande målgång med en del frågetecken som tränarna nu har ett fotbolls-EM på sig att räta ut. Samtidigt är det svårt att vara missnöjd med en inledning där DIF (i kraft av målskillnad) toppar tabellen före Malmö, trots ett högoktanigt transferfönster med inte mindre än 11 nyförvärv. 5 juli är det dags för blårandig allsvensk fotboll igen när problemlaget Örebro gästar Tele2 Arena.