"Matchrapport" efter AIK-MFF 2-0
Himmelrikets redaktion ber om ursäkt för den uteblivna matchrapporten från igår. Himmelriket ber också i förväg om ursäkt för nedanstående alster.
Han som var satt att skriva den här rapporten sitter nu hemma med saliven rinnande ur ena mungipan. Han trodde så hårt på MFF inför gårdagens match, och allt han fick var ett... ingenting. Så kan det går, nu är han ordinerad Cipramil i kombination med total vila. I den här ordinationen står det också tydligt och klart att han ska se de kommande matcherna med Malmö FF. För vila är något som gårdagens spelare visade upp i all sin prakt.
Matchen började med att Daniel Andersson låg ner i straffområdet och passade Bangura 1 som gjorde mål. En klyddig situation, med många inblandade.
Sen byttes Johan Dahlin ut eftersom hans magmuskel sa ifrån. In kom Dusan Melicharek.
Matchen fortsatte med att AIK spelade kvadraten i MFF:s straffområde. De svartgula spelarna verkade tycka det var roligt. Malmös försvar ansåg nog det också som en kul lek, eftersom de gjorde allt för att inte ta bollen ifrån motståndarna. Till slut tyckte uppenbarligen en AIK:are att det fick vara nog och siktade på mål. Dusan ville också vara med på leken och tryckte undan bollen med en snygg räddning.
Domaren blåste för halvtid. MFF hade skapat några chanser som inte var särskilt farliga, utan mer går in på kontot ”hade-kunnat-bli-om-rörelsen-hade-funnits-där-och-passningskvaliteterna-varit-bättre”. Nära skjuter ingen hare, som min kamrat sa. Jag ville mest skjuta upp mitt liv.
Sen sprang Bangura 2 ifrån Malmös backlinje efter någon minut av andra halvlek och lobbade över Dusan. Denne gjorde förvisso en hygglig imitation av en parningssugen struts, men inte tillräckligt bra för att få Bangura 2 att stanna upp och beundra Malmös målvakt. Det var synd. Bollen gick nämligen i mål.
Jimmy Durmaz sköt i stolpen. Daniel Larsson sköt på ett AIK-ben. Själv var jag nära att skjuta min kamrat som sa ”nära skjuter ingen hare” igen.
Och sen spelade AIK av matchen medan MFF inte spelade särskilt mycket alls. Strax innan 21.00 stängde jag av teven. Då stod det 2-0 till AIK och matchen var slut. Och han som var satt att skriva den här rapporten var satt i en fåtölj av sin hustru med en spann mellan benen där saliven nu rinner ner.
Resten av Allsvenskan väntar...
