Hammarby - Djurgården
2 - 2

Matchrapport: Hammarby IF - Djurgårdens IF

Efter en totalt sett strålande säsongsinledning med skalper som Malmö, Norrköping och Elfsborg blev det så dags för den allsvenska säsongens första derby. Totalt sett handlar det dock om så mycket som säsongens fjärde derby mellan de tre 08-klubbarna: Hammarby lyckades slå ut både AIK och DIF ur årets upplaga av Svenska Cupen, och i omgång tre i allsvenskan fick AIK sin revansch på det grönvita laget.

Mardrömslik statistik
Cupsemifinalen för en dryg månad sedan var en märklig match där DIF var bättre på allt, men ändå föll med 0-1 efter att bland annat ha haft en rad bollar i stolpe och ribba. Och man kan väl säga att det var lite av ett typiskt Hammarbyderby så som de har sett ut sedan ”Kim och Tolle” tog över det blårandiga rodret. Hammarby har ofta varit utspelat, men har haft skärpa och marginaler på sin sida och oftast gått segrande ur kampen. En del har börjat fråga sig om det finns någon mental spärr när det handlar om just Hammarby – det så kallade derbyspöket har ju städats undan när det gäller rivalerna i Solna. Men mot Hammarby talar siffrorna sitt tydliga språk: en seger på de 16 senaste matcherna är mardrömslika siffror.

Det var därför en högst öppen historia vad man skulle förvänta sig i söndagens möte på Tele2 Arena – trots att fem poäng skiljde i tabellen inför matchen, och trots att serieledande DIF spelmässigt har sett flera nivåer bättre ut. Skulle man kunna komma upp i nivå och göra ännu en helgjuten insats under de speciella omständigheter som råder i ett derby – och skulle man kunna visa en bättre skärpa än i det ödesdigra cupmötet?

Det lag som skulle få chansen kom i alla fall inte som någon större överraskning. Hampus Finndell har varit ett av årets största utropstecken och fanns åter tillgänglig efter en tids sjukdom. Han fick också direkt göra comeback i startelvan på bekostnad av allroundspelaren Curtis Edwards. Frånsett denna förändring var det exakt samma manskap som drog på sig matchtröjorna som i den gedigna insatsen mot Östersund i omgång sex.

DIF inledde piggt och skapade ett par chanser tidigt i form av en hörna och ett hyggligt distansskott från Magnus Eriksson. Man vann mycket närkamper och såg pigga ut.

I den 12:e minuten blev det riktigt farligt efter ett svepande inspel från vänster signerat Magnus Eriksson, men Bärkroth lyckades inte riktigt komma åt bollen. Ett par minuter senare gav Jeppe Andersen bort bollen till Hampus Finndell högt upp i banan. Finndell hittade Holmberg som tog skott. Träffen blir dock svag och bollen passerade ofarligt utanför höger stolpe.

Stora ytor tidigt
Med tiden jobbade Hammarby sig dock in i matchen och med kvarten in var spelet mer böljande, med mycket ytor och omställningar som avlöste varandra.

I den 16:e minuten blev det farligt när Ludwigsson växlade tempo och tog sig förbi Witry in i boxen. Inspelet rensades dock centralt till en resultatlös hörna.

DIF hade till en början haft stora framgångar på vänsterkanten men fick med tiden det svårare att hitta framåt i planen och Hammarby började ta över mer och mer.

I den 21:a minuten var det nära att Selmani kom fri med Vasyutin efter en långpass direkt på ett svagt bolltapp av Chilufya. Witry lyckades bara toucha långbollen som fortsatte mot rätt adress, men Selmani vinkades felaktigt av för offside.

Någon minut senare stod Amoo för en fin prestation till vänster och spelade in bollen i boxen med yttersidan. Ludwigsson misslyckades dock med mottagningen och kom ur vinkeln.

I den 27:e minuten tvingades DIF till ett målvaktsbyte. Vasyutin sträckte sig i låret i samband med en inspark och fick därefter ersättas av Vaiho.

Direkt efter bytet höll det på att bli friläge, men Une Larsson tryckte rutinerat bort Selmani i en axel mot axel-situation i boxen. Bara ett par minuter senare var Selmani på nytt när ett skottläge i boxen, men även den här gången avväpnades han av en magnifik Une Larsson.

Problematiskt läge i första halvlek
DIF befann sig nu i ett problematiskt läge där man inte fick mycket att stämma och hotades gång på gång av hemmalaget. Hammarby hade samtidigt alldeles för lätt att hitta vägar igenom DIF-försvaret och det kändes som att det var en tidsfråga innan Vaiho skulle få vittja sitt nät.

I den 38:e minuten fick Witry ett specialläge till höger i boxen, men volleyträffen blev ovanligt dålig och gick till inkast.

Ett par minuter senare hamnade norrmannen på mellis i en omställning där Selmani frispelades med en långboll. Vaiho fick en fot på Selmanis avslut, men bollen fortsatte att rulla obehagligt mot mål. Vaiho hade kanske hunnit rädda själv, men fick hjälp av Une Larsson med att rädda innan bollen nådde mållinjen.

Strax före paus blixtrade DIF till och skapade ett par hyggliga chanser via Magnus Eriksson. ”Mange” hade först ett eget skott och hittade två minuter senare Bärkroth på vänsterkanten. ”Bärka” slog ett inlägg mot bortre stolpen där Chilufya var helt fri. Zambiern bjöd på ett liggande avslut i luften, men bollen smet precis utanför Oustedts högra stolpe!

Några ögonblick senare var det Hammarby som var nära att ta ledningen. Ludwigsson fick ett bra läge till vänster i boxen efter en långpass från Bojanic. Ludwigsson sköt dock ett ytterskruvat skott med vänstern som passerade en bra bit utanför höger stolpe.

Islossning för Holmberg
Just som det såg ut som att första halvlek trots många klara chanser skulle sluta mållöst blixtrade DIF till. Une Larsson bröt snyggt och passade Magnus Eriksson, som slog en långboll till Chilufya långt upp i planen till höger. Zambiern tittade upp och serverade genast Holmberg på straffområdesgränsen. Holmberg lade bollen till rätta och bombade sedan läckert in bollen i gaveln, otagbart för Oustedt!

Strax därefter blåste domaren av den första halvleken, där DIF alltså drog det längsta strået resultatmässigt. Hammarby hade dock inte haft några synbara problem med DIF:s höga press utan hade ofta kunnat såra DIF och anfalla med mycket folk. DIF hade i sin tur stundtals haft rejäla problem – både med offensiven och med hur mycket chanser man släppt till bakåt.

Framför allt Eriksson och Bärkroth hade dock hållit ställningarna offensivt och skapat en del – och precis när man trodde att halvleken skulle sluta mållöst blixtrade den så framgångsrika cupduon Chilufya-Holmberg till och gav laget ledningen. Inte så välförtjänt, men otroligt skönt att gå till halvtid i ledning. Många blåränder hade nog väntat på pausen och hoppats få med sig ett mållöst resultat för en taktisk överhalning i paus.

Une Larsson hade mot slutet av första halvlek sett mer och mer orörlig ut och tvingades i paus utgå till förmån för Jesper Löfgren. Samtidigt passade tränarna på att även byta ut Bärkroth mot Radetinac.

Witry på mellis när olyckan var framme
DIF såg ut att inleda andra halvlek tryggt, men i den 48:e minuten var olyckan framme. Amoo gjorde en misslyckad nedtagning på högerkanten som blev till en framspelning till Selmani, som i sin tur spelade diagonalt in i boxen. Witry tappade bort en starkt löpande Ludwigsson i boxen och 1-1 var ett faktum.

Redan i anfallet efter skulle DIF få en jättechans. Radetinac spelade in bollen i boxen på en löpande Finndell som på en touch släppte bollen bakåt mot straffpunkten, där Holmberg kom ångande. Skottet mot den högra stolproten stöttes dock bort av Oustedt.

I den 52:a minuten var Ludwigsson extremt nära 2-1 på inspel från höger. Närnicken gick hårt ner i backen enligt skolboken, men studsade sedan över ribban med knapp marginal.

I den 56:e minuten fick DIF hörna efter att ett inlägg från Magnus Eriksson blockerats av Sandberg. Hörnan från Witry halvrensades av Khalil, men inte bättre än att Finndell kunde möta på straffområdesgränsen och bomba in 2-1 på med en delikat halvvolley!

Ny match efter drömmål
Efter Finndells mål ändrade matchen karaktär och övergick till ett ställningskrig med lite färre chanser, där en del spelare också börjat mattas av den höga intensiteten. Löfgren kändes stabil och trygg i defensiven samtidigt som Radetinac bidrog med självförtroende och bollkontroll på sin vänsterkant, där samarbetet med Käck är helgjutet sedan gammalt. DIF stod också för färre individuella misstag och blottor bakåt samtidigt som Hammarbys självförtroende och ork började kännas lite stukat.

I den 74:e minuten hade Witry ett hyggligt läge att avgöra matchen efter att ha nåtts av en fin krossboll från ytterbackskollegan Käck. Norrmannens skott från knapp vinkel smet dock strax utanför vänster stolpe.

Hammarby kom sedan in i en lite bättre period där man flyttade boll på offensiv planhalva och hade lite halvchanser. Känslan var att sista tredjedelen var ganska stängd, men i den 80:e minuten kom 2-2. Hammarby vann boll på vänsterkanten och skickade in ett inlägg i boxen. En omarkerad Amoo kunde möta bollen i bortre delen av boxen och nickskarva in den mot Selmani som inte gjorde något misstag utan dunkade in sitt första mål i Hammarbytröjan från nära håll.

Båda lagen ville vinna
Hemmalaget stärktes av kvitteringen och fick genast ny energi och luft under vingarna. DIF-tränarna valde samtidigt att plocka av en sliten Chilufya till förmån för Joel Asoro.

Asoro har börjat se allt mer intressant ut på sistone och låg genast bakom en farlighet, efter att ha gjort bort sin gubbe på vänsterkanten och skickat in bollen i boxen. Holmberg såg ut att komma före Oustedt till bollen, men domaren blåste Hammarbyfrispark efter att målvakten säckat ihop som ett korthus.

I den 87:e minuten visade Asoro också sin snabbhet med en läcker tempoväxling in i boxen, men bollen rensades till en hörna som blev resultatlös.

I den 88:e minuten gjordes Ekdal ner i boxen, men domaren vinkade avvärjande och kanske var det en del förstärkning inblandat.

Ingen dröm för tränarna
Några fler mål skulle det inte heller bli utan matchen slutade 2-2 efter att Hammarby kommit tillbaka två gånger om. Det blev överlag en underhållande match för den neutrale betraktaren, men en nagelbitare för supportrarna. Tränarna var nog inte heller speciellt nöjda med försvarsspelet, där individuella misstag resulterade i gratischanser åt båda håll – särskilt i första halvlek.

Om DIF:s första mål kändes en smula oförtjänt så var Hammarbys andra minst sagt i samma kategori, i en period där matchen började kännas avgjord.

Målet gav Hammarby energi och det märktes av de hade ambitionen att ta alla tre poängen. Det kan också vara svårt att gå över till anfall när man försvarat sig länge, men DIF gjorde det ändå bra och skapade ett par hyggliga chanser för 3-2.

Sammantaget var det kanske inte helt oförtjänt med delad poäng, även om båda lagen säkert kände sig förtjänta av alla tre.