Hammarby - MFF 0-0 - rättvis poängfördelning på Tele2
Hur gärna vi än alltid vill vinna så kändes en poäng idag både rättvist och ganska okej utefter både förutsättningarna inför matchen och hur spelet såg ut.
Hammarby kom till matchstart som serieledare med enbart segrar i årets allsvenska, dessutom har man öst in mål. Lägg till det MFF:s långa skadelista samt att matchen spelades på underlaget som så många avskyr att spela på. Visst önskade jag och hoppades på en seger men nånstans djupt därinne kändes det ändå som att det kanske viktigaste idag var att inte förlora, hur mycket jag än hatar att gå in i matcher med det tankesättet. Men, en förlust för MFF idag hade gjort avståndet upp till dom grönvita onödigt och räligt stort. Det kändes också viktigt att undvika skador och att inte slita för mycket på de mest "ömtåliga" spelarna. Just den biten gick kanske lite mer sådär...
Hammarby startade matchen med otroligt hög intensitet. Redan efter mindre än en halv minut skapade man första hörnan och sedan ytterligare ett par bara några minuter senare. Det kändes lite småläskigt i och med att de varit starka på fasta situationer i år. Å andra sidan, vi har inte släppt in några mål på fasta iår och tänkte uppenbarligen inte ändra på det idag heller. Första kvarten av matchen var helt klart Hammarbys. MFF fick mest jaga och hade svårt att spela sig upp i banan när man vann boll. Första fina läget för MFF kom efter knappa kvarten där ett fint samspel mellan Rieks, Olsson och Berget till slut ledde fram till en skottchans för Beijmo, det blev dock inte något farligt avslut. Strax därefter högg oron till i magen när Berget satte sig ner och det snabbt vinkades på byte. Ett påtvingat byte så tidigt i matchen och ytterligare ett namn på skadelistan. (Tack och lov verkar det ju dock inte vara så allvarligt med JIB utan mer en säkerhetsåtgärd).
MFF jobbade sig successivt in i matchen, fick lugnat ner spelet och hade bra kontroll under en period i mitten av halvleken. Efter en halvtimma fick Sören Rieks ett bra läge på en framspelning av Ola, den typen av läge som han skämt bort oss med att göra riktigt fina mål på. I dag var avslutet tyvärr av ganska dålig kvalitet och bollen gick en bit över ribban. Knappa tio minuter senare skapade Hammarby sin dittills bästa chans när Lewicki för ovanlighetens skull blev överspelad. Men, när nu det hnder så är det ju för jäkla skönt att vi har tryggheten själv i form av Johan i mål.
Det är väldigt glest i anteckningsblocket från andra halvlek som inte bjöd på vare sig underhållande spel eller särskilt särskilt många målchanser. Inte så himla mycket att skriva vare sig hem eller på Himmelriket om. Ola hade ett skott på mål ett par minuter in i andra, därefter hände det inte mycket framåt för MFF förrän i matchens slutminuter och då var det inhopparna som hade chanserna. Först Nanasi och precis på slutet sköt Hugo Larsson bollen precis utanfrö mål. Hammarby skapade också ett halvfarliga chanser men det kändes ändå som att Johan och vårt mittförsvar hade bra koll på läget.
Föga förvånande utifrån hur det såg ut slutade matchen alltså 0-0. Tråkigt men, som sagt, rättvist och ändå ett okej resultat att ta med en från den första av många Stockholmsvistelser den här månaden. Det mest glädjande var att Johan håller nollan ytterligare en match och att Lasse och Dennis fortsätter vara otroligt stabila. Det känns tryggt, särskilt med tanke på hur vi under ett par säsonger på senare år läckt som ett såll bakåt.
Nu väntar match på hemmaplan på lördag innan det sen är dags för två Stockholmsmatcher inom en vecka. Då är förhoppningsvis någon/några spelare från skadelistan fit for fight igen.
