Lyon - Marseille4 - 2
Matchrapport: MFF- DIF: 3-1
Malmö FF vann hemma mot Djurgården och sätter press på sina guldkonkurrenter.
Ni vill ha en detaljerad och väl avvägd analys? En rättvis och objektiv recension av en allsvensk fotbollsmatch? En regelrätt matchrapport?
Glöm det. Bind mig, plåga mig och stena mig men jag är inte rätt man för jobbet. Inte efter en säker hemmaseger mitt i en guldstrid. Inte efter 3-1 mot Djurgården en fredagkväll.
Jag tror att en vanlig fredagkväll för många innebär en längtan efter avkoppling och njutning efter en ansträngande vecka. Man pressar det sista ur sina energidepåer för att åstadkomma en någorlunda extraordinär måltid och hoppas att trivseln därmed är garanterad.
Första halvlek var något liknande. Ett inledande ställningskrig på 15 minuter, högt tempo men utan farligare målchanser åt något håll. Lite som att studera en fläskfilé under dess inledande inbakning.
Efter att Malmö tagit över initiativen i ett par minuter avancerade Tokelo Rantie ner till den vänstra straffområdeslinjen, dribblade lite och slog slutligen tillbaka bollen till en målsugen Simon Thern som med elegant skottlobb skickade upp Malmö FF i serieledning. Djurgården hade varit pressade och redan dragit på sig ett gult kort.
Men… Även om middagen verkar perfekt tillagad, kan saker och ting förändras snabbt. Ett utvält saftglas, ett bortglömt värmeljus… Några minuter senare nickade Pontus Jansson olyckligt en boll rätt upp i luften som damp ner framför fötterna på Mikkelssen-Nyman och 1-1 var plötsligt ett faktum.
Därefter sjönk tempot och oavgjort kändes rättvist i paus. Lite som när sambon tackar för maten samtidigt som den knappt tvååriga dottern kastar grönsaksbitar vilt omkring sig.
I pausen kände man: Vad är det här? Är det här livet? Varför?
Andra halvlek startade utan överraskningar. Inga byten, och en tränare som inte lovade något annat än att köra på.
Så, i minut 54: Tokelo Rantie visade återigen upp dribblingskonster, lurade två försvarare men satte skottet rätt på målvakten. Halsti dundrade in returen.
Minut 56: Simon Thern slog en underbar genomskärare till Daniel Larsson som hittade in till Jiloan Hamad och… 3-1! Swedbank Stadion lyfte liksom en viss tv-soffa i Motala.
Detta var ungefär som när de undangömda godispåsarna plockas fram till barnen. Eller när sambon föräras en bit choklad i 50-kronorsklassen. En stund av oöverträfflig lycka.
De återstående trettio… En lång och utdragen glädjestund. Lite som när man definitivt sjunker ner i soffan efter två glas lådvin. Ingen dramatik, men ändå en stund man vill vara med om. Man ler, man njuter, och... Man tycker att man är värd det.
**************
Om Markus Halsti är vår lyckomaskot som aldrig kan förlora i år, då måste Rantie vara jokern i leken som kan ställa till med vad som helst. Matchens artist!
***************
Vi är inte bara med, vi leder serien!
***************
Hallå där nere, vi är Malmö FF!
