Matchrapport MFF - Twente - Förlust igen
Lovande inledningsvis från dom himmelsblå, men än en gång visade det sig att det fattas en del för att vi ska räcka till i Europa. Mycket frustration på många håll, både över resultatet och det egna spelet men också över domarinsats och - föga förvånande - VAR.
Det var lite för många namn man saknade i MFF:s startelva jämfört med slutet av 2024 för att det skulle kännas riktigt tryggt inför en Europamatch. Man kan prata bred trupp hur mycket man vill, men det finns spelare som är svårare att ersätta än andra och det blev tyvärr ganska tydligt idag.
Men, i matchens inledning så såg spelet riktigt bra ut för vårt MFF. Redan efter någon minut dök det upp ett riktigt bra läge för Botheim som dock inte fick till avslutet. Di blåe fortsatte med hög intensitet, och den höga press man satte betalade sig i form av chanser, men tyvärr inte i mål. Det har sagts förut - det krävs ordentlig skärpa i avsluten när vi spelar i Europa, de klara chanserna duggar inte direkt tätt.
Något annat som också var tydligt tidigt var att domaren var väldans förjust i sina gula kort - de haglade tätt redan första kvarten och skulle fortsätta göra så. Om jag sett rätt så landade det på ca dussinet kort i en match som var tuff men inte alls ful.
Nånstans runt halva första halvlek så började det vända. MFF hade betydligt svårare att ta sig framåt, överbelastningen på vänsterkanten som var lyckad inledningsvis blev mer till slagsida och spelet fastnade. Samtidigt mattades också hemmalagets press något och Twente började få lättare att ta sig framåt. Stryger Larsen blev överspelad flera gånger på sin kant. Och så blev Busanello ännu en gång olycksfågel i Europaspelet med en orsakad straff som Friedrich i målet inte hade en chans på.
Hoppet väcktes igen när Lasse Berg Johnsen, efter en sekvens med trångt tråcklande av lagkamraterna i straffområdet, fick bollen en bit ut och slog till. Han drämde på ett skott som efter att ha tagit på en Twente-spelare seglade högt över målvakten och in i mål. Med detta gick MFF till halvtidsvila med 1-1 och det kändes långt ifrån kört.
Förhoppningen var att MFF skulle kunna komma ut lika starkt i inledningen av andra halvlek som i den första. Så blev det tyvärr inte. Under stora delar av andra halvlek såg det förtvivlat trögt ut när MFF vann boll. Det passades mer i sidled och bakåt än framåt, trampades mycket på boll och ibland undrade man om det fanns något förbud mot att använda kanterna. Det saknades mod och förmåga att hålla i och spela fram bollen under press, och det är svårt att inte tänka på Sergio Peña i sådana situationer. Men det oavgjorda resultatet höll i sig dryga kvarten in i andra. Då kom händelsen som borde kunna vända även den mest inbitna VAR-vurmare.
I ett Twente-anfall föll en spelare, som inte på något sätt var nära att göra mål, i en löpduell med Otto Rosengren och blev liggande i straffområdet. Friedrich spelade ut bollen, MFF började ta sig framåt i banan, men Twente vann tillbaks bollen. Då, plötsligt blåste domaren av, och det var dags för honom att gå och titta på TV - på situationen som var över för länge sen. På något sätt lyckades han och VAR-rummet dessutom komma fram till att det var dags för ännu en straff för Twente. Även denna satte de lätt och det var återigen dags för MFF att jaga. Bara ett par minuter senare blev uppförsbacken ännu brantare när svenske Lagerbielke nickade in 3-1 målet. Lika mycket som Peña saknades på mitten fattades Kiese Thelin och Jansson på fasta situationer både framåt och bakåt.
Med kapten AC inbytt blev det något bättre fart i MFF:s spel men fortfarande för mycket passningar som inte ledde till något. Så verkade Otto tröttna och drog iväg en lång passning mot offensivt straffområde och efter förarbete av Botheim satte AC dit reduceringen till 2-3. Men där tog det stopp. MFF försökte och fick till en del hörnor och ett par chanser men utan att göra mål och med kvällens förlust är chanserna att ta sig vidare i Europaspelet borta. Matchen i Prag nästa vecka blir enbart en chans att putsa till siffrorna och inte minst jobba på spelet till säsongen som väntar.
I den matchen får vi klara oss utan kapten AC som, om jag såg rätt, snackade till sig ett andra gult kort, dvs rött kort, efter slutsignalen.
Tungt och tråkigt såklart men det är bara att hoppas att vi kan få komma ur EL med en positiv match och seger som avslutning. En match som ju också är den siste för vår fine Sören Rieks.
