Matchrapport Union Berlin - Malmö FF
Union hade chansen att vid vinst säkra (minst) tredje plats i gruppen, Malmö FF skulle vid minst en poäng få Europaspelet att fortsätta leva för dem. Det var förutsättningarna inför matchen. Tyvärr var det Union som tog chansen.
På presskonferensen inför matchen så pratade Unions tränare Fischer om att båda lagen säkert skulle lägga upp spelet utefter att det finns 90 minuter plus tillägg att avgöra matcher på, det vill säga en möjlighet att inleda något mer avvaktande. Det såg man dock inte mycket av. Union Berlin-spelarna rusade upp i en intensiv press direkt efter avspark och MFF:arna fick inte en lugn stund med bollen.
Även om berlinarna skapade nån chans direkt i början hanterade ändå MFF-spelarna pressen bra och lyckades spela sig ur flera situationer. Peña var riktigt trygg med bollen och såg flera gånger till att vi kunde hålla oss kvar i anfallsspel. Känslan var att MFF absolut höll jämna steg med Bundesligaledarna. Det gavs prov på en del läckra kombinationer på mitten, men… så var det ju det här med att skapa målchanser. Precis som så många gånger förr den här säsongen så är det sista tredjedelen som är MFF:s stora akilleshäl. Åge Hareide pratade också om det efter matchen.
- Jag tycker att vi generellt har försvarat oss bra, men vi har inte skapat mycket framåt i de två matcherna mot Union Berlin.
Med mindre än 10 minuter kvar att spela kom så ett första tungt slag för MFF, Jo Inge Berget blev tvungen att gå ut på grund av en ny skada eller känning. Åge menade att ett av problemen för MFF var att man saknade kraft där framme och att med JIB:s uttåg tappade man en hel del i styrka.
Även i andra halvlek kom Union ut starkt och pressade MFF hårt och kom med stort kraft och fart i sina omställningar. MFF-spelarna fick jobba hårt för att slå ifrån sig, och så hade vi ju Diawara mellan stolparna när våra försvarare inte lyckades rensa undan bollen.
Men ju längre halvleken led desto mer tillbakapressade blev Malmö FF och det syntes att det var många trötta ben, vilket också Åge kommenterade.
- Vi hanterade dom bra så länge vi hade benen till det. Kanske är det så att vissa av våra spelare har fått spela lite för mycket men vi har inte haft något val med alla skador.
Egentligen var det ganska otroligt att Union inte lyckades ta ledningen tidigare, de hade bland annat en boll i mål som dömdes bort för offside och en straffspark blåst men som togs bort eftger VAR-bedömning. Men trots Unions press och trots att vi inte skapade mycket så var min känsla ändå att ikväll var kvällen då vi skulle få med oss ett poäng som kanske inte var helt välförtjänt. Lite stolpe in. Men så kom det fler motgångar. Först haltade Lewicki av planen med vad som såg ut som ont i ljumsken och strax därefter även Martin Olsson. Åge kommenterade att det alltid är svårt när man tvingas byta ut försvarare i en sån här match. I det här fallet fanns det inte heller många spelare att välja på och Emmanuel Lomotey fick komma in istället för Lewicki, vilket skulle visa sig bli ett extremt olyckligt byte. Efter bara några få minuter på planen orsakade Lomotey den straff som gav Union Berlin deras segermål. Dessutom drog han på sig ytterligare ett gult kort ytterligare nån minut senare och blev alltså utvisad efter mindre än 10 minuter på planen.
Nu står det alltså klart att MFF inte har någon möjlighet att ta sig vidare från gruppen, däremot så återstår ju trots allt två matcher att spela. Åge menade att matcherna trots allt kan ha en betydelse för att fortsätta bygga upp vanan för Euopaspelet.
Det fortsätter att gå tungt för oss himmelsblå. Men jag var stolt att se alla himmelsblå på läktaren och framför allt att se att spelarna tröstades med "vi älskar Malmö". För det gör vi ju. I med och motgång.