Matchrapport Zalgiris-MFF
Säg den glädje som varar för evigt. Eller, i MFF:s fall, mer än en match i följd. Hoppet om bättre och tryggare spel smög sig in efter Norrköpringsmatchen men flög idag iväg igen, i princip redan med Birmas skott högt över mål i matchens inledning.
Visst kändes det positivt när MFF skapade en bra chans redan efter bara dryga fem minuter när Berget i samspel med Peña fick fram en bra passning till Birma som tyvärr av slutar fullkomligt uselt. Nånstans hoppades man väl på att vi skulle kunna fortsätta trycka på, så att spelarna fick sikta in sig, men icke...
Minuten efter fick Zalgiris ett friläge ur vad som tycktes ingenting alls, men tack och lov stod Johan trygg som sista utpost och det blev bara en hörna av situationen. På hörnan följde en tilltrasslad situation där vi måste ha haft gudarna från alla världsreligioner med oss när vi undvek baklängesmål. Zalgiris Oyewusi lyckades missa att nicka in bollen i öppet mål, sen fortsatte bollen att gå som flipperspel där Dahlin återigen räddar oss ett par gånger.
MFF forsatte sen att vara tillbakatryckta ytterligare några minuter innan man samlade ihop sig något och började föra spelet mer. Zalgiris fortsatte vara farliga på omställningar men inga särskilt farliga chanser skapades åt något håll.
Bara ett par minuter in i andra halvlek kom så en riktig kalldusch. Pena gick bort sig i eget straffområde, Zalgirisspelaren kom fri och satte 1-0 målet för hemmalaget. Det forsatte sen att se ganska trögt och svårt ut för MFF framåt. Bästa chansen kom i 60:e minuten då Peña satsade på skott efter en hörna men bollen strök tyvärr strax över ribban. Även en situation senare får väl också ses som en chans, då inbytte Ola föll i straffområdet och domaren först visade på straff, men linjedomaren hade redan flaggan uppe och det blåstes istället offside. De många bytena tillförde inte mycket positivt för MFF. Det gick långsamt, det var felpassningar, det var trögt och föga farligt. Förutom bakåt då där vi fortsätter släppa till bisarra lägen emellanåt. I matchens slut, då vi borde vara de som intensivt jagade kvittering var det istället Zalgiris som var närmare 2-0.
Vi ska väl vara otroligt tacksamma att de inte lyckades. För visst ska MFF kunna vända detta på hemmaplan. Men det är så onödigt och det känns emellanåt som en gåta hur så många bra spelare iår kan se så tafatta ut på planen.
Det absolut mest positiva att ta med oss till hemmamatchen är att vi INTE har en blåsorkerster som spelar lambada och annat mög under större delar av matchen. För med tanke på alla till synes tämligen ofarliga föremål som beslagtas vid visitering så kan väl inte diverse blåsinstrument vara tillåtna? Om inte annat riskerar de den psykiska hälsan, inte minst hos oss hjärntrötta.
