MFF - BP 2-0: Dyrköpt cupseger - igen
Malmö FF är i semifinal i svenska cupen, efter en seger av dag-på-jobbet-karaktär mot Brommapojkarna. Kraftigt smolk i glädjebägaren var dock det röda kortet på Halsti, vilket lär innebära att han missar den allsvenska premiären mot Falkenberg.
Det hela inleddes trevligt med att speakern (som om det inte var Patrik Jandelin, i alla fall var någon som lät väldigt mycket som Patrik Jandelin) välkomnade Patrick Winqvist, numera assisterande tränare i BP, och Dardan Rexhepi, numera nummer 9 i BP, tillbaks till Malmö.
Och MFF ställde upp precis så offensivt som det spekulerats kring i tidningarna under de senaste dagarna: En triangel med platta sidan framåt, 4-1-2-3. Eller möjligen 4-1-2-2-1, beroende på hur man ser det. Det innebar följande startelva:
Robin - Özen, Pontus, Helander, Miiko - Halsti - Erik Johansson, Thern - Kroon, Eriksson, Forsberg.
Inledningsvis såg det smått succéartat ut. Bollinnehavet var massivt, spelarna forsade in i straffområdet och chanserna radades upp. Närmast kom Simon Kroon i sjunde minuten, då en Thern-passning nådde honom i hans sida av straffområdet och han knallade bollen i stolpen. Strax därefter var Forsberg nära att klacka in bollen, och några minuter senare tråcklades BP-försvaret upp igen. Forsbergs inspel nådde Kroon vid straffpunkten, men han fick ingen riktig träff och skottet blockerades. Och efter en kvart blev Forsberg nertryckt just utanför straffområdet. Bra läge, men Magnus Erikssons frispark fastnade i muren.
Annat värt att notera var att BP tvingades till ett byte redan i inledningen. Bortalagets nummer 6, Jesper Karlström, slog ihop med Pontus på ett sätt som såg rätt otäckt ut. Båda blev liggande, men medan Pontus skakade lite på sig och sen fortsatte tvingades Karlström byta. In kom istället Gabriel Petrovic.
Efter en tämligen strålande, men målmässigt resultatlös, inledningskvart mattades vi. BP täppte till och vi kunde inte riktigt längre hitta den där bollen från mitten mellan innerback och ytterback på samma sätt. BP:s första rejäla chans kom halvvägs in i halvleken. MFF såg ofokuserade ut kring en runtstudsande boll, Pontus Åsbrink sprang genom och tog den helt sonika och fick iväg ett bra skott som Olsen hade visst besvär med.
Mahmut Özen blandade och gav i inledningen. I första minuten gjorde han en dribbling av den typ som bara försvarsspelare med stort och orubbligt självförtroende gör, och han visade upp några bra offensiva initiativ. Samtidigt slog han en del oprecisa passningar och spelade med små marginaler - som till exempel i den 24:e minuten, då han försökte driva förbi sin motståndare istället för att skicka iväg bollen. Han tappade den, och bara BP-spelarnas obeslutsamhet hindrade det från att bli riktigt farligt.
Tempot var inte alltför fartfyllt, på en plan som förvisso inte var någon katastrof men såg svampig och tungsprungen ut. Och trots att spelet jämnat ut sig skapade vi en del chansyngel: Erik Johansson nickade alltför löst på ett Kroon-inlägg, Forsberg var nära att nå Erik i djupet men slog passningen något för brant. Och så var Forsberg själv nära med ett skott som styrdes på försvarare.
Det sista som hände i halvleken var att BP skrapade fram ett par hörnor. De blev lika resultatlösa som våra. Men tänker inte stämma in i klagokören över våra kassa hörnor (även om det inte är helt lätt att låta bli). Och även om spelet var något knackigt under sista halvtimmen är det i alla fall positivt att vi ändå skapade chanser.
Den taktiska dispositionen av laget då? Som sagt, inledningskvarten såg det riktigt spännande ut. Resten av halvleken var tamare. Men man får ju också säga att Markus Halstis ståtligt lakoniska ensamvargsframtoning passar som hand i handske till sopkvastrollen framför egen backlinje. Halsti var bra i första halvlek.
Andra halvlek
Början var som första slutade. Lojt och hafsigt. Första tillbudet kom i 50:e minuten, när BP-målvakten Vazgec rätt så tydligt knuffade ner Pontus vid en frispark. Fast sånt blir det ju som bekant sällan straff på.
Vår slarvighet höll på att straffa sig i den 54:e minuten, då vi slarvade flera gånger om. Sekvensen avslutades av att den hårt jobbande - stundtals absurt hårt jobbande - Gustav Sandberg Magnusson (som gjorde mål på oss i höstas) fick iväg ett bra skott som Robin fick mota till hörna. Den ensamme BP-supportern på bortastå vädrade morgonluft och skanderade hörbart "Kom igen BP, kom igen!".
I mina matchanteckningar läser jag efter detta: ”Det här blir förlängning”. Men skönt nog fick jag fel. MFF ryckte upp sig, Kroon fick in ett par inspel från sin kant och i efterdyningarna till ett av dem blev Thern nedgjord utanför straffområdet.
Frisparksläget såg ut att slösas bort, då Miiko istället för skott valde att rulla bollen mot en felvänd Eriksson. Han tog den med sig och tvingades bort från målet - och just som man började formulera muttranden om misslyckad variant lyckades Eriksson få in bollen mot mål. Där mötte Filip Helander och rakade in sitt första A-lagsmål.
Matchkvaliteten var fortsatt inget att hurra över, men känslan var definitivt att vi hade kontroll över händelserna. Dardan var kanske inte direkt misslyckad, men han hotade egentligen aldrig på allvar.
Kroon blixtrade till några gånger till, Miiko briljerade med en lång löpning som avslutades med ett högerskott av anständig kvalitet. Med tjugo minuter kvar blev Erik Johansson varnad för protest, då han fick frispark emot sig efter en duell. Just här får man säga att det inte såg det minsta lojt ut - det var mycket tydligt att Erik Johansson störde sig något fruktansvärt på avblåsningen.
I 78:e minuten byttes Özen, som kort dessförinnan dragit på sig ett par frisparkar, ut mot Pawel Cibicki. Det såg därmed ut som om vi gick tillbaks till vårt 4-4-2 - Erik Johansson flyttade ner på högerbacken och Pawel tog plats bredvid Eriksson. Det varade dock bara i ett par minuter. I 82:a fick nämligen Halsti syna rött. En dålig mottagning på mittplan, bollen studsade ifrån honom, och han vräkte sig lite vårdslöst framåt. Gult kort, visst, men att det skulle visas rött direkt kändes (utan att ha sett några TV-repriser) inte alldeles odiskutabelt.
Hursomhelst: illa. Väldigt illa. Sannolikt bedöms det som en grov utvisning (när det blir rött direkt, och inte två gula, brukar det betraktas så), vilket, om jag förstår saken rätt, innebär att Halsti är borta från premiären. Därmed har vi två spelare avstängda i redan i första omgången. Det känns både bisarrt och trist. Måtte bara Ricardinho och Rosenberg vara kuranta och redo för spel.
Tillbaks till matchen: riktigt oroligt hann det aldrig bli. BP kändes tröttkört, och den pigge Pawel frispelade kort efter utvisningen Emil Forsberg. Vazgec mirakelräddade friläget, men inte bättre än att Simon Kroon kunde raka in returen.
Kroons belöning blev att bli utbytt. Ny rockad, då Concha kom in. Thern flyttade ut på kanten; Eriksson och Johansson formerade innermittfält.
Sista minuterna spelades helt enkelt av. BP orkade aldrig riktigt försöka.
Till cupsemifinal utan att glänsa, och det är väl vackert nog så. Så länge vi vinner ter sig gnäll orimligt och oresonligt.
Slutreflektioner:
* Publiksiffran stannade på 3442.
*Den där banderollen inne på Swedbank där alla SM-gulden listas är inte uppdaterad än. 2010 står fortfarande som sista guld.
