MFF-Djurgården 1-0: Mot toppen!
I en fysisk och kampbetonad match avgick MFF med segern.
MFF tog under den aprilvädertypiska söndagseftermiddagen emot Djurgården i en match som slutade i viktig himmelsblå viktoria. Därmed är vi tillbaks där vi hör hemma - i toppen.
MFF, som hade Árnason och Christiansen avstängda, ställde upp med följande lag:
Wiland
Tinnerholm, Brorsson, Bengtsson, Konate
Eikrem, Lewicki, Rakip, Berget
Rosenberg, Kjartansson
Detta innebar bland annat att Guillermo Molins lite oväntat fick inleda från bänkplats.
Djurgården, som bortsett från från derbytorsken senast har inlett serien med enbart segrar, hade Kevin Walker tillbaka i startelvan och hade kritat ner följande elva gubbar i startelvan:
Höie
Björkström, Hansson, Colley, Käck
Karlsson, Faltsetas, Walker, Berntsen
Johnson, Ranégie
Första halvlek
Efter 37 sekunder drog Djurgårdens Marcus Hansson på sig ett gult kort efter att han kapat Erdal Rakip som forsat fram i en kontring. Rekortidigt på Nya Stadion?
I den 14:e minuten skapades matchens första ordentliga chans. Magnus Wolff Eikrem, som vid flera tillfällen hotat DIF-backlinjen med fina inlägg, slog denna gång en låg hörna mot Berget som drog till direkt, stenhårt strax över ribban. Hade den gått under densamma är det mycket tveksamt om Höie hunnit ta den.
Några minuter senare var nämnda norska duo i farten igen. Denna gången var det Berget som stod för ett finfint inspel till Eikrem som efter lite valsande i straffområdet spelade bollen snett-inåt-bakåt, utan att någon himmelsblå nådde fram.
MFF fortsatte att spela bra och nästa chans fick Kjartansson. Fint framspelad av Rakip hamnade han ensam med Höie, men avslutet gick mitt i målvaktens bröst.
I den 38:e minuten är Kjartansson fri igen, men lobbförsöket är inte särskilt nära. I sekvensen efter drar Rosenberg iväg ett lågt skott som Höie precis lyckas styra undan. Det är nära nu.
Kort därefter tvingas Rasmus Bengtsson avbryta efter hjärnskakning och ersätts då av Carvalho. Var väl dags; snart hade Rasmus ju spelat 4,5 match i rad… Till notiserna ska också tilläggas att även Mathias Ranégie tvingats bryta en kvart tidigare. De två skadorna (plus en hel del andra avbrott) förklarar också de 6 minuter som utgjorde tilläggstiden.
MFF gör en helt okej första halvlek och kunde gott ha gjort en balja eller två, även om spelet knappast varit sprudlande, varken sett till kvalité eller underhållningsvärde. Djurgården var samtidigt inte ofarliga även om målchanserna riktade mot Wiland var få till antalet. Huruvida MFF:s spelövertag berodde på att de var bättre eller om DIF helt enkelt föredrog det så låter jag vara osagt, men resultatet blev ju detsamma. Enligt undertecknads twitterflöde undvek MFF också en straff när Lewicki tog med handen, men utan att ha sett situationen går det heller inte att uttala sig.
Andra halvlek
Andra halvleks första chans skapas av Djurgården efter knappt en minut när Sam Johnson, som hittills varit ganska osynlig, drar till från halvdistans. Wiland kan rädda, men avslutet är bra. Kort därefter drar Walker en frispark strax intill Wilands högra stolpe, men även det avslutet kan styras undan. Bra start av Djurgården.
I den 62:a minuten tar MFF ledningen. Carvalho når högst på en utmärkt Eikrem-hörna och kan fantastiskt vackert hänga in 1-0 i bortre hörnet. Finns det någon vassare kombination på offensiva hörnor än Eikrem-Carvalho i serien? Tveksamt, va?
Strax efteråt tvingas även Rosenberg bryta på grund av skada. Jag såg inte om det skedde något särskilt, men Mackan haltade illagrinandes ut för att byta med Molins. På den efterföljande presskonferensen meddelade Kuhn att såväl Bengtssons som Rosenbergs närvaro på onsdag är tveksamma.
Djurgården tar därefter över mer av spelet och påbörjar jakten på kvittering, men lyckas inte förrän i de sista minuterna etablera ett ordentligt tryck. Främsta kvitteringschansen får inbytte Moon som drar en volley strax utanför Wilands stolpe.
MFF lyckas rida ut den avslutande stormen (nåja…) och säkrar tre mycket viktiga poäng i jakten på toppen. Likt segern mot Elfsborg kännetecknades insatsen av jävlaranamma snarare är skönspel, men det kan vi skita i; segern är rättvis och poängen tar oss till den absoluta toppen. Gott så.
Guldstjärnor kan i spelarväg idag kvitteras ut av framförallt Erdal Rakip och Carvalho.
Erdal har vi redan tidigare i år sett vad han går för och dominerar idag det centrala mittfältet. Står sig stark i det fysiska spelet och är med framåt i varje anfall. Han blir svårpetad framöver. Visar också att det är centralt som han ska spela, inte ute på en kant.
Carvalho går in strax innan halvtid och sätter knappt en fot fel under hela andra halvlek. Gör även det avgörande målet. Detta utan att ha spelat en allsvensk minut i år. Makalöst imponerande faktiskt. Även mittbackskollega Brorsson gör en bra match, liksom formtoppade Eikrem.
Kredd också till bårbärarna som idag fick jobba hårdare än under de tre föregående säsongerna sammanlagt.
Andra raka arbetssegern. Andra raka 1-0-segern. Nu krossar vi Göteborg på onsdag av bara farten.
Framåt Malmö!
