MFF mot Mjällby 2-0: En självklar vinst!
På förhand en toppmatch i serien - i verkligheten ett skadedrabbat MFF som visade truppbredd. Matchens två mål kom redan i den mer intensiva första halvleken.
När jag lämnade Tele2 i måndags var det med rätt kraftiga veck i pannan - jag tyckte matchen var urusel! Efter några olika snack och perspektiv kanske jag kan hålla med om att det trots allt inte var så fruktansvärt dåligt som jag då tyckte. Försvarsspelet ÄR briljant just nu och för det kanske man ska vara tacksam? Jag har bara så svårt att hitta en identitet på vårt spel. Total dominans och överlägsenhet mot till exempel AIK och Göteborg, sedan en helt annan känsla mot Hammarby eller Värnamo borta. Kanske ligger förklaringen i att det inte finns en konstant startelva som vidare förklaras av skadorna? Det måste nästan vara så.
Veckan har dominerats av just skaderubriker och förhoppningar om återkomster. När startelvan publicerades en timme innan matchstart var det bara det faktum att Hugo Larsson startade på bänken som jag tyckte var förvånande.
Laguppställning:
Dahlin
Beijmo, Nielsen, Hadzikadunic, Olsson
Lewicki, Pena, Toivonen
Abubakari, Birmancevic, Nanasi
Första halvlekens inledande minuter är väl något trevande, men efter Nanasis ribbträff och därefter skott över tar MFF taktpinnen och det är en taktpinne som ska hålla i hela matchen. Kanske är det en överdrift att säga att chanserna radar upp sig, men det är hur som helst en totalt dominans av Malmö FF. Exakt så som det borde vara i alla matcher. I mitten av första tvingas Lewicki utgå på grund av skada och Hugo Larsson kommer in. Så kommer då äntligen målen inom loppet av två minuter. Abubakari nickar in en hörna i minut 36 och Birmancevics fina avslut på Nanasis underbara genomskärare kommer i minut 38. Matchen känns i princip slut där.
Dahlin kommer inte ut till andra halvlek utan ersätts av Diawara. Halvleken spelas i princip bara av. Fortsatt dominans från MFF men inte lika stor intensitet. Mjällby känns aldrig farliga och är aldrig ens i närheten av någon målchans. Sammanfattningsvis så kunde resultatet blivit 3-0, 4-0 eller för den delen 5-0. En självklar vinst.
…
Några funderingar…
Trots att det är Abubakari och Birmancevic som gör dagens mål så ställer jag mig fortfarande lite frågande kring deras svajande prestationer. Abubakari borde kunna uppbringa mer styrka och Birmancevic är ju såklart underbar mellan varven, men det är en alldeles för ojämn insats på det stora hela.
Hugo Larsson är ny capo?
Ja och så var det ju det här med skadorna… Nya på listan verkar vara Dahlin och Lewicki och det är ju självklart inte bra. Det är dock mycket som pekar på att de är andra som kan kliva fram och ta ansvar med mycket rutin borta. Jag tycker faktiskt att vi ser det idag och jag tycker att läget är hanterbart. Att skadelistan är så lång känns visserligen anmärkningsvärt men så länge vi vinner och andra kan kliva fram…
Det tåls faktiskt att nämna det där försvarsspelet igen. Ny nolla och ny stark insats av försvaret. Det var längesedan det kändes så säkert och tryggt. Nielsen och Hadzikadunic är dessutom ett dreamteam som utgör kuggen i försvarsspelet. Grymt imponerande.
…
Det återstår alltså att se hur skadelistan ska kunna minskas fram tills onsdag mot AIK och sedan mot Djurgården måndagen därpå. Det är helt klart två mycket viktiga matcher som väntar.
