Vi som är Malmö FF, idag blir vi 109 år
Sveriges mest framgångsrika fotbollsförening fyller idag 109 år.
För rätt många år sen träffade jag i tjänsten en kvinna som var 99 år och om några månader skulle bli 100. Jag fick glädjen, och äran skulle jag vilja säga, att sitta med henne några gånger och hon hade klara minnen av umbäranden inte bara från det andra världskriget utan även det första. Hon levde när bilar inte var så vanliga och flygplan absolut inte var det. Hon mindes en lång resa hon hade gjort i sin ungdom, och den gick till en stad fyra mil bort.
Hon var 16 år när Malmö FF grundades den här dagen för 109 år sen. Vad hon gjorde då? Jobbade antagligen för hon kom från enkla förhållande. Jag vet inte, men helt uteslutet är det inte att hon redan var mamma. Det var en helt annan tid, vi kan knappt föreställa oss det.
Jag kom att tänka på henne häromdagen när jag såg i almanackan att det var dags för den 24 februari. 109 år är så kolossalt många år, så oerhört länge sen. Och jag har träffat en person som faktiskt levde och hade minnen från när Malmö FF fick liv, om än att just den händelsen antagligen inte satte några djupare spår i den här av idrott ointresserade kvinnan. Hon hette Anna och hon är sen länge död. Dagens jubilar lever däremot i allra högsta grad.
Vi har nått den här höga åldern och vi är som förening friskare och mer levande än någonsin. Vi kommer precis från ett avancemang från Europa Leagues gruppspel som ett bevis för detta. Nu förlorade vi visserligen sextondelsfinalen mot Chelsea, men vi visade under långa perioder i de bägge matcherna att klubben har tagit stora steg mot att förhoppningsvis frekvent kunna ta oss till europeiska gruppspel samt vidare från dem.
Kassan är mer välfylld än någonsin tack var de senaste framgångsrika åren. När det kanske skrivs en sådan här text om MFF:s födelsedag nummer 150 så är jag rätt säker på att åren från 2010 och framåt kommer att nämnas som en av de allra främsta epokerna i vår historia, om inte till och med den allra främsta. Men det vet vi inget om ännu. Vi kan bara hoppas, göra vårt yttersta samt förvalta det som vi själva skapat.
Om vi i stället blickar bakåt under de här 109 åren har det hänt en hel del, i världen och med oss, sen Werner Mårtensson och de andra pionjärerna startade föreningen. Den som skapades ur BK Idrott och som idag är Sveriges mest framgångsrika genom tiderna. Det går inte att nämna allt, men där finns årtal som sticker ut:
1944 när vi vann både vårt första allsvenska guld och första cupguld. 1951, 1953, 1967, 1974 och 1986 gjorde vi om bedriften att ta hem dubbeln.
Alla guld betyder olika mycket beroende på vem man frågar. Själv håller jag alltid 2004 främst, för andra är det 1965 eller 2016. Men för Malmö FF som klubb ska de olika gulden inte rangordnas, så här är alla som vunnits:
1944, 1949, 1950, 1951, 1953, 1965, 1967, 1970, 1971, 1974, 1975, 1977, 1986, 1988, 2004, 2010, 2013, 2014, 2016 och 2017.
De allsvenska seriesegrarna åren 1985, 1987 och 1989 när styggelsen slutspel höll Allsvenskan som gisslan ska också nämnas.
MFF är inte bara mesta mästare när det kommer till Allsvenskan utan också till Svenska Cupen: 1944, 1946, 1947, 1951, 1953, 1967, 1973, 1974, 1975, 1978, 1980, 1984, 1986 och 1989.
Spelare har kommit och gått. Tränare likaså. Alla andra som finns runt ett lag, många vars namn är helt bortglömda. Styrelsemedlemmar. Under de tidiga åren byttes det ordförande relativt flitigt, åtta gånger mellan 1910 och 1936, medan det sen dess bara funnits fyra stycken: Eric Persson, Hans Cavalli-Björkman, Bengt Madsen och Håkan Jeppsson. En femte tillsätts snart för MFF-året ut, för att ersätta alltför tidigt bortgångne Jeppsson.
Det tidiga supporterlivet med endast män på läktarna, där vi väl alla sett journalfilmer med upp i luften kastade hattar för att fira mål, har bytts ut mot det som idag är en samling av både män och kvinnor i alla åldrar, och som är en tillhörighet för väldigt, väldigt många. Inte heller här går det att rangordna år som varit bättre än andra; jag nöjer mig med att säga att supporterskapet runt Malmö FF till största delar mår väldigt bra.
Namn som Markus Rosenberg, Bosse Larsson, Hasse Mattisson, Prawitz Öberg och bröderna Patrik och Daniel Andersson är och har varit ansikten utåt, mer eller mindre frivilligt. De, tillsammans med alltför många andra för att kunna nämnas, har representerat oss. De har skapat framgångarna, bidragit till vad klubben står för.
Bakom dem, alla som inte syns så mycket men varit helt nödvändiga. Tillsammans med tränare som Bob Houghton, Roy Hodgson, Antonio Duran, Tom Prahl och Åge Hareide med flera. Med hjälp av oss som stått där efter träningarna och samlat ihop de smutsiga kläderna, av oss som tagit olika beslut, av oss som svarat i telefoner på kansliet, av oss som åkt på alla resor var de än spelats och av oss som bara gått då och då men älskat vår förening.
Alla vi. Det är vi som är Malmö FF - då och nu. Idag fyller vi 109 år. Grattis till oss!
