You never get a second chance to make a first impression.
I bästa fall kan man mena att en svärmor skulle uppskatta Abelssons pojkaktiga utseende, men jag är inte säker. Även en svärmor har ett sexliv.
Han hade sämsta möjliga utgångsläge när han kom till klubben. Publikfavoriten Maestro skulle ersättas och vad som verkade i panik, inhandlades en kille med det föga skräckinjagande namnet Peter Abelsson från Trelleborgs FF. Rätt dyrt dessutom.
Daniel Majstorovic hade allt vad man kan önska av en mittback. Stor, stark och elak. Med ett utseende som lämnade spår i trosorna hos den kvinnliga delen av publiken och som fick det att dra i gay-tarmen hos den manliga. Maestro hade, och har, helt enkelt Calvin Klein potential.
Vid den jämförelsen fick Abel det också tufft. I bästa fall kan man mena att en svärmor skulle uppskatta Peters pojkaktiga utseende, men jag är inte säker. Även en svärmor har ett sexliv.
Sportsligt fick Abelsson också en darrig start. Mittbacksarbetet såg inte lika välojlat ut som när Maestro dirigerade, och trots mål i debuten mot HBK minns man nästan mer självmålet mot Hammarby i blott andra hemmamatchen. Sen har det inte spelat någon roll vad han gjort. Trots mål i den redan klassiska segermatchen mot IFK Göteborg 26 oktober 2004. Eller nicken som skickade ut Haifa på deras egen Golgata-vandring.
Nej, det är nog sant som alla säger, man har bara en chans att göra ett första intryck. Och vårt första intryck av Peter var en dyr, mesig, trelleborgsk klåpare. Tro fan att han har svårt att övertyga.
Men Prahl vill ha honom. Viking Stavanger är en hårdsatsande klubb och Prahls första utlandsutmaning. För honom är det ett snäpp upp prestigemässigt jämfört med MFF. Det är nu han ska bevisa sig. SM-guld hade han vunnit förr, i Malmö låg utmaningen mer i storheten på laget, organisationen och publiken. Den sportsliga utmaningen för honom är troligen större i Norge. Ett par lyckade säsonger där och sen kan hans dröm om tränarjobb i Tyskland mycket väl bli verklighet.
Då väljer han Abelsson. Fundera på det, oavsett vad du anser om Prahl.
Är det så att vi i fotbollspubliken kan för lite om sporten vi älskar för att göra kunniga bedömningar av våra spelare? Eller kan det vara så att tränare som lever med spelarna varje dag i veckan, med 30 års elitkunskap om fotboll i bagaget, kan betydligt mer om fotboll än vad den halvdruckne supportern vill inse?
I själva verket är Abelsson som klippt och skuren för MFF. Här har vi en kille som hellre spelar i MFF än tar pengarna i Norge. Hur många har inte skrikit sig hesa om att det finns för lite hjärta i fotbollen? Här har vi också en kille som fortfarande utvecklas, och som spelar i en position där man tenderar att bara bli bättre med åren. Idag är Peter 28. Han har förmodligen sin bästa tid som mittback de kommande 5 - 6 åren.
2002 var en viss Patrik ”Bagarn” Rosengren på väg till MFF från Mjällby. Han ville verkligen till Malmö men Borg satsade på Jussi Nourela och det blev Kalmar istället. Idag nämns han som en av Allsvenskans absolut bästa mittbackar. Hade han varit några år yngre hade han varit i landslaget istället för Olof.
Det är den här typen av spelare en klubb som MFF behöver. Vi måste bygga vårt lag kring spelare som lever och andas för klubben. Spelare som Hasse Mattisson, Jörgen Ohlsson, den i god tid hemvände Daniel Andersson. Och Peter Abelsson. Spelare som vi vet att vi kan lita på över tiden. Som inte sticker eller skapar oro så fort det andas ordet ”utlandskontrakt” i spelargången.
Självklart måste vi ha ett gäng unga knoppande talanger som blommar ut och spelar någon säsong innan större utmaningar står för dörren. Lika självklart måste vi också ha ett gäng stjärnor som dansar hos oss några somrar och ger oss status och tyngd. Men som kittet mellan dessa ytterligheter måste vi ha ett antal gedigna, hårt arbetande och lika hårt älskade spelare. Det är så man bygger ett lag som klarar att kombinera spets och kontinuitet i Bosmans tuffa efterdyningar. Om ni inte tror mig, fråga Rosenborg.
Att Abel härdats mot tufft internationellt motstånd är en faktor som talar till hans fördel. Att han reste sig efter självmålet och inte deppade ihop tyder på ett bra psyke, vilket annars verkar vara en bristvara hos Allsvenska spelare. Kort sagt, Peter har förutsättningarna att bli en riktig tillgång för MFF de kommande säsongerna, oavsett han är ordinarie eller ej. Har vi verkligen råd att släppa honom då?
Nej, ge Peter Abelsson långtidskontrakt. Och kanske en stylist.