Lagbanner

MFF vidare i cupen!

Det blev ingen dans på rosor för MFF uppe i Luleå. Men ändå kunde siffrorna springa iväg till 4-0. Himmelriket rapporterar.

Svenska cupen mot Luleå. Det är ju ett stenkast på 26 mil från Umeå där undertecknad för tillfället tillbringar sin tid. Ingen ursäkt att inte vara på plats med andra ord. När jag med mitt sällskap kommer fram till Skogsvallen träffar vi Knivbarens Blådårar från Eslöv. De har kört 160 mil för att se matchen med ett stopp i Solna. De var med andra ord, precis som vilken MFF-supporter som helst, sugen på en framgång. Yngvesson och Maestro kommer fram för att hälsa och vi fick oss en liten pratstund innan matchen med dem.

Hur är det med inställningen idag när det är division två motstånd? Ibland har det sett lojt ut när ni mött svagare motståndare.

Maestro: - Det är inget fel på inställningen i truppen. Vi satsar på cupen. Det är ordinarie trupp sånär som på ett par spelare som vilar.

Yngvesson: - Oftast är det så att för dessa klubbar är det årets höjdpunkt när de spelar cupen mot allsvenskt motstånd och då höjer de sig oftast ett par snäpp. Vi har haft lite problem innan men plattmatchen kom mot Husqvarna. Så det ska gå bättre idag.

Det har varit snack om alla positionsbyten inom laget. Är det något ni tänker på?

Yngvesson: - Nej. Man har ju sin favoritposition men man spelar där man blir uttagen. Men det upplevs inte som oroligt i truppen.

Till sist. Det har snackats om PSV Eindhoven för din del Daniel. Kommentar?

Maestro: - Jag har inte hört något konkret från PSV så det finns egentligen inget att säga om det.

Även IFK Luleås ordförande Lars Lindgren kom fram för att få en pratstund.

Några stjärnor i laget som du vill nämna?

- Tyvärr är vår kanske bäste spelare Jevgenij Maltsev skadad, men vi har en bra trupp med många ungdomar.

Jag har hört att Jukka Ollikkala skall vara sevärd.

- Jukka är en bra och rutinerad spelare. Han har faktiskt spelat Champions Leaugekval med FC Jazz när han spelade i Finland.

Annars satsar IFK Luleå på att själva uppfostra sina spelare. Av de 22 man som finns i truppen är två utlänningar. Resten kommer från Luleå varav tretton har IFK som moderklubb.

Förutsättningarna var fina i Luleå för en bra match. En gräsmatta som höll bättre klass än vissa allsvenska diton, solen strålade och 2595 personer hade hittat till Skogsvallen.

Avspark och all min respekt till Luleå som ställer upp en 4-3-3 uppställning. Dom är här för att spela fotboll och inte backa hem och ligga på chans. En taktik som de flesta division 2 lag brukar använda mot allsvenskt motstånd. Taktiken lönar sig. Första halvlek är jämn och hela tiden känns IFK som ett rappare lag i passningsspelet. De ligger även högt upp i banan för att störa så tidigt som möjligt. Malmöspelarna ser loja ut och har ingen koll på passningsspelet.

Första målchansen får Luleå efter 12 minuter men Lee Baxter har koll på läget. Strax efter skadar sig Jeppe Vestergaard och han byts ut mot Joseph Elanga. Malmös första farliga målchans kommer inte förrän efter 25 minuter. Bergström slår en friskpark från 25 meter som går mot bortre hörnet. Joakim Nilsson i Luleåmålet klarar dock med visst besvär. I den 38:e minuten bryter IFK:s David Diaw igenom och skjuter ett klockrent skott i stolpen. En medioker halvlek med himmelsblåa ögon sett. Kantspelet är obefintligt och mittfältet i stort sett osynligt.

Jag sitter och väntar på den totala kollapsen men vad än Prahl säger till grabbarna i halvlek så får det effekt. Elanga visar att han vill framåt med ett par fina kantlöpningar direkt i andra halvlekens början. Spelarna ser mer koncentrerade ut och passningsspelet börjar fungera. I 54:e minuten ger det resultat. Yngvesson tar sig in i straffområdet och blir fälld. Skoog sätter straffen säkert. Lite senare är det dags igen.

Yngvesson kommer den här gången på högerkanten och slår ett pass till Chanko som skarvar vidare till Skoog i bortre delen av straffområdet. Omarkerad slår han in bollen i bortre hörnet. Fotbollspoesi när man ser ett sånt mål. Efter det släpper alla nervknutar både hos oss på läktaren och hos laget. Det blir ett självförtroende i spelet som har saknats sedan Örebromatchen. Man tänker inga onda tankar om hur illa det kan gå eftersom spelarna helt enkelt utstrålar säkerhet. Samtidigt går både luft och ork ur IFK-spelarna som fram till det andra målet varit med i matchen.

Rosenberg kommer in när det är tjugo minuter kvar istället för Skoog. Även han blir tvåmålsskytt. Oerhört viktigt att det blir tre spelmål för våra ordinarie forwards så de inte glömmer bort hur man gör. Rosenberg slår in det första av sina två efter marken på första stolpen. Det andra gör han på pass från Yngvesson. Mackan lobbar över målvakten som gör sitt enda riktiga misstag i matchen när han inte kan bestämma sig för att gå ut eller bli kvar på linjen.

Bäst i Malmö idag var helt klart Andreas Yngvesson. Inblandad i straffen och framspelare till två av målen. Han arbetade hårt hela tiden och det var uppenbart att han ville visa Prahl vart han hör hemma. Markus Rosenberg visade, på de knappa tjugo minuter han spelade, mer än vad han gjort på hela säsongen. Han gjorde ett par bra löpningar och var på rätt plats när passningarna kom. Den ende mittfältare som visade sig i hela matchen var Jon Jönsson. Han vann boll och var mycket stark i luften. Resten är i stort sett underkända. Skoog gjorde i och för sig två mål men det var också allt. En straff som han inte var inblandad i och sedan var han rätt placerad vid ett tillfälle. Sorry, men det räcker helt enkelt inte.

I IFK Luleå förtjänar, förutom den duktige målvakten Joakim Nilsson, även mittfältaren Andreas Wallerström att nämnas. Enligt mitt tycke en spelare som hör hemma i högre divisioner. Han var sett över hela matchen den bäste spelaren på planen. Ett underbetyg till våra spelare men efter en så dålig första halvlek förtjänar de inget bättre. Det bestående intrycket var den totala avsaknaden av mittfältsspel. Prahl måste få igång gubbarna annars kommer vi bli uppätna om samma spel som idag uppvisas mot allsvenskt motstånd.

Tvivlet och oron har redan krupit sig på för den kommande matchen mot Öster. Den kommer att stegras till den totala ångesten som alltid infinner sig precis innan avspark. Förhoppningsvis sitter man med ett fånigt leende på läpparna runt niotiden på måndag. Ett leende som är säkert som amen i kyrkan vid en seger. Men då krävs det som sagt en uppryckning.

Malmös startelva:

Baxter
Vestergaard – Elanga (13)
Jussi
Maestro
Concha
Bergström
Olsson – Johansson (88)
Jönsson
Chanko
Skoog – Rosenberg (71)
Yngvesson

Spelarpoäng:

Malmö FF IFK Luleå

3. Yngvesson 3. Andreas Wallerström
2. Rosenberg 2. David Diaw
1. Jönsson 1. Joakim Nilsson

Simon Årnes – Er man i förskingringen2003-05-30 10:48:00

Fler artiklar om Malmö FF