Bournemouth - Everton3 - 3
Klasskillnad
MFF-maskinen börjar sakta men säkert rulla igång. Öster var totalt chanslösa på måndagskvällen och MFF:s seger med 2-0 var i underkant.
Okej. Öster var inte speciellt bra. Så fick man det sagt.
Men MFF var bra. Riktigt bra faktiskt. Det tyckte jag i och för sig att de var mot AIK också. Men då räckte det inte ända fram.
Öster blev en munsbit. Direkt från avspark tog MFF tag i taktpinnen och släppte den aldrig ifrån sig. Med varierat anfallsspel kunde MFF gång på gång komma till heta målchanser. hade det inte varit för en usel linjedomare och en fantastisk Björn Stringheim i Östers mål hade matchen varit avgjord efter en halvtimme. Nu dröjde det nästan det dubbla.
Först i slutet av första halvlek fick MFF in bollen. En långboll osm skarvades vidare av Marcus Rosenberg ställde Kristian Bergström och Niklas Skoog i en 2 mot 1 situation. Bergströms känsliga vänsterfot hittade Skoog som lurade ner Stringheim innan han lade in bollen. Ett klassmål mot ett obefintligt försvar.
I början av andra halvlek var det godnatt för Öster. Återigen talade Bergströms vänsterfot. Denna gången hittade han Yngvesson som lite överraskande avslutade riktigt kyligt.
MFF kunde och borde gjort fler mål men okoncentration och Stringheim gjorde att det stannade vid 2-0.
I MFF var enligt min mening Thomas Olsson bäst. Han börjar hitta sin roll på innermittfältet och fördelar bollar på precis det sättet vi saknat så länge. Genom att hela tiden röra sig rätt kommer han aldrig under press utan kan i lugn och ro hitta sina medspelare. Nu när också Olssons lekkamrat från Norrköping, Kristian Bergström är med ser det riktigt bra ut.
Bergström var självklart också bra. Han låg ju bakom de båda målen och skapade även en hel del andra farligheter. Han vet hur Thomas Olsson spelar och vice versa. Det kan bli ett segerrecept för MFF under resten av säsongen.
I övrigt var Niklas Skoog i sedvanlig ordning bra och oroade ständigt Österförsvaret. Men som så många gånger förr finns det en liten önskan att han någon gång kan släppa ifrån sig bollen lite tidigare.
Bakåt var det rena träningspasset. Mattias Asper hade kunnat ta med sig en bärbar dator och läst krönikor på Himmelriket, så lugnt hade han det. Olof Persson och
Daniel Majstorovic avvärjde enkelt Östers fåtaliga och tafatta anfallsförsök.
Östers undermåliga fotbollspelande inbjöd till offensiva raider av ytterbackarna. Den här gången var det Joseph Elanga som lyckades bäst. Efter några virriga matcher hade han nu hittat rätt i positionspelet. Det syns också att han trivs tillsammans med Bergström. De kompletterar varandra med bravur.
Yngvesson gjorde ett mål och slet och kämpade och sprang och trillade och skapade och nickade och gapade och var precis så som han ska vara. Men varför är han på kanten Prahl?
Han ska ju såklart vara på topp istället för Marcus Rosenberg som kanske skulle behöva ett par matcher på bänken för att komma igång igen. Just nu springer han mest omkring i ett tomrum och när han närmar sig spelet drar han oftast på sig onödiga frisparkar. Han är visserligen med i förspelet till det första målet men efter det är han knappt inblandad i någon farlighet. Kanske gör landskampsuppehållet honom gott. Hoppas det, för när han är som bäst är det en spelare som MFF verkligen behöver.
I övrigt.
Som vanligt (numera) ett riktigt bra bortastöd. Var det bara MFF:are på arenan?
Värendsvallen har fått onödigt mycket skit. Visserilgen är det en öststatsarena värre än Malmö Stadion men som bortsupporter får man platser bättre än på många andra bättre arenor.
Hur långt borta från startelvan är egentligen Lolo Chanko?
Även om inte Asper hade något att göra så känns det väldigt stabilt med honom där bak. Det var längesedan man som MFF:are kände så...
Det var kul att följa Sthlmsderbyt i bilen på väg hem från Växjö. Men vem satte Lars Lagerbäck i radiohytten på Råsunda?
Fast Lagerbäck hade iofs varit bättre än efterföljande P3 Pops programledare...
Vi tog in en poäng på toppen den här omgången. Fortsätter vi i samma takt är vi i serieledning i augusti.
