Tio + ett: Johansson möter Andersson
Han varnar för att det kommer att smälla på mitten i år, han tror på Safari och ger inte mycket för Olof Lundh. Turen är kommen till Anders Andersson i Johansson möter...
1. När Daniel och Yksel kom sommaren 2004 trodde vi att de skulle dominera allsvenskan. Likaså Anders Svensson och Selakovic med flera förra året. Det gjorde de inte. Även du hade problem. Varför är det så här? Borde inte ni från de portugisiska, engelska och allt vad ligorna heter vara mycket bättre än vad ni visade?
Jag vet faktiskt inte, jag har inget bra svar på det. Det är som du säger få, om någon, som kommer hem från utlandet och som visar upp ett spel som alla förväntar sig. Oftast är det ju så att vi har kommit från en lång semester och inte har tränat ordentligt för spel i allsvenskan. Rickard Dahan, vår sjukgymnast, säger alltid att träning är en färskvara och det ligger mycket i det. Tidigare har jag varit väldigt negativ till den svenska, väldigt långa, försäsongen, men i år har den varit kanon för mig. Jag var lite tveksam i början till upplägget som Sören har med hård träning och ingen boll, men nu känner jag att den har gjort nytta. Det var synd att jag blev skadad för jag kände verkligen formen vara på gång, men jag tror att jag ska kunna vara tillbaka till premiären. Fast personligen har jag inte tvivlat på vad jag kan. Det är inte så länge sen som jag var med i landslaget.
2. Har du sen du lämnade MFF 1997 blivit en annorlunda spelare än du var då? I stort sett sen du lämnade klubben har vi väntat på att du skulle komma tillbaka, för det känns som om vi inte haft någon kreativ innermittfältare sen dess. Så kom du tillbaka mer som en balansspelare. Har jag rätt i det?
Nej, det ligger mycket i det. Då var jag helt klart en mer kreativ spelare framåt. Det var i Aalborg runt år 2000 som tränaren tyckte att jag skulle ha ett större defensivt ansvar eftersom jag var duktig med bollen men också bra på att kämpa, och eftersom det gick okey så fortsatte jag i den rollen. I landslaget har jag också mest utnyttjats som balansspelare, där jag konkurrerat med Tobbe Linderoth och Daniel Andersson. Nu tycker jag att jag är mer offensiv igen, det vill jag vara. Det var också bland det första jag sa till Tom förra säsongen, att jag ville att han skulle försöka utnyttja mig mer framåt. Men det tar tid. Nu när vi spelar 4-3-3 i år tror jag det kommer att bli mer chanser till offensivt spel, både för mig och för Daniel. Jari har ju visserligen den offensiva rollen, men samtidigt är det inte hans starka sida att springa i djupled så det är tänkt att det jag ska kunna göra det när tillfällen dyker upp.
3. En del menar att med dig och Daniel på innermittfältet så blir det alldeles för kortvuxet. Inte heller Yksel mäter särskilt många centimeter i strumplästen. Vill du Kommentera det?
Jag har läst det och tycker det är rätt löjligt att påstå något sådant. Är Daniel dålig på huvudet? Det är han ju inte. Han vinner många nickdueller. Dessutom är både Daniel och jag, och Yksel för den delen, himmelsblå från födseln så vi spelar med mycket hjärta för Malmö FF. Så jag lovar dig att vi kommer inte att bli roliga att stöta på i dueller. Det kommer att göra ont.
4. När du kom hem förra sommaren, var allsvenskan bättre eller sämre än du trodde? Och vad skiljde mest från vad du trodde på förhand?
Min första match var mot HBK borta och jag blev överraskad över hur direkt spelet var från deras sida. Det var inget duttande utan bollen skulle upp i anfallet med en gång. Det var väldigt mycket kämpa och slit från många lag som vi mötte. Jag trodde nog att det skulle vara lite mer spel och lite mer finlir än det var. Men om allsvenskan var bättre eller sämre kan jag nog inte svara på. Jag hoppas och tror i alla fall att vi kommer att vara bättre än förra året, då varken laget eller jag gjorde oss rättvisa.
5. Hasse Mattisson lade på sin blogg ut www.superanders.se. Någon hämnd på gång?
Ha ha, jag såg det. Den sidan var en 30-årspresent från mina bröder och den var ju inte tänkt att bli offentlig. Jag kommer inte riktigt ihåg hur det gick till, men nere i Sydafrika kom Hasse över den sidan och lade naturligtvis ut den på sin blogg. Jag har försökt hitta något om Hasse, men han är ju en reko kille så det finns nog tyvärr inga lik i garderoben där. Nu delar vi rum när vi är ute och reser med MFF, så jag håller ögon och öron öppna. Men än har jag inte hittat något.
Du har inte kollat hans sms? Där kan ju finnas något.
Nej, det har jag inte gjort. Tack för tipset. Det ska jag göra. (skratt)
6. Här kan jag rätt lätt få tag på dig och göra en intervju för Himmelriket. Hade jag skrivit om till exempel Juventus som supporter så hade jag antagligen fått publicera påhittade intervjuer med Zlatan, Nedved och de andra. Eller ha oändliga samtal med agenter för att boka en tid med spelaren ifråga. Hur funkar det i Portugal?
För att du bättre ska förstå hur stor fotbollen är i Portugal så kan jag berätta att vi spelade en träningsmatch mot Fiorentina och det kom 85 000 åskådare. Det finns tre sporttidningar som har sju journalister var som följer varenda träning vi gör. Du förstår, va? Samtidigt är det egentligen inga problem för en supporter som vill göra en intervju. Han får ringa till klubben och oftast ställer spelaren upp. Hade du ringt från Svenska Fans ner till Portugal och velat göra en intervju med mig då så hade jag ställt upp. Det hade inte varit några större problem vare sig för mig eller för klubben. Det handlar om förtroende. Skriver du vad jag har sagt så är det klart att jag litar på dig och ställer upp på fler intervjuer. Och tvärtom. Olof Lundh skrev inför Portugal-EM att jag inte borde vara med i truppen annat än som tolk på sin höjd. Han körde väl en kampanj för någon spelare som han hellre ville se. Men saken var den att han aldrig såg mig spela. Hur kunde han då bedöma mina kvaliteter? Tror du jag tyckte det var kul att snacka med honom? Det var ju inte så kul att läsa att man var nästintill värdelös av en som man visste inte hade sett några matcher. Och jag kunde inte försvara mig. Men han får ju själv känna lite hur det känns nu. Vilken skandal, va? Att ta emot svarta pengar från en agent och samtidigt skriva om fotboll på Expressen. Som sagt, det handlar om förtroende…
7. Som utlandsproffs, vad saknade du mest hemifrån?
Det är helt klart den sociala biten med vänner och familjen på långt avstånd. Rent fotbollsmässigt har jag fått uppleva fantastiska saker som är få förunnade. Sen kan man nog säga att det är värst för ens partner, som inte helt naturligt får vänner i en ny stad och en ny klubb. I en stor klubb som Benfica till exempel är det inte helt självklart att vi spelare umgås privat och då blir det förstås än svårare för den andra. Men min fru Eva håller på mycket musik och har på det viset fått ett umgänge, så det har ändå gått bra.
8. Om du hade varit tränare i MFF i stället för Sören, vem hade du först tagit ut i en startelva?
Den frågan vill jag helst inte svara på. Det kan bli fel. Är det ok?
9. Vem i truppen tror du kommer att kunna överraska mest sett till förväntningar?
Det måste väl bli någon av de unga för alla andra har ju redan höga förväntningar på sig. Pode slog igenom redan förra året, men en som jag tror kan bli en riktig överraskning om han får spela och blommar ut ordentligt är Behrang Safari. Han är snabb och otroligt snabb. Det hade varit jättekul om han lyckades.
10. Du måste ha råkat ut för en hel del skamgrepp och även gett sådana. Vilket är det värsta du råkat ut för? Och vad är det värsta du själv har gjort på en plan?
I Portugal är det rätt mycket tjuvknep. Det värsta jag har varit med om var en gång när jag blev dragen i håret vid en hörna. Jag var säker på att hela kalufsen hade lossnat. Sen är det väldigt vanligt att man blir stämplad på tårna vid frisparkar och hörnor, också det för att komma ur balans. Själv håller jag så klart inte på med sådant. (skratt) Däremot är jag rätt duktig på att snacka, och ofta. Det är som ett krig ute på planen ibland. Jag kommer ihåg en kul sak från Portugal när jag fick en varning för att jag kallade domaren för muido (lillkillen). Jag var 30 och han var 29 och vid någon incident på planen så sa jag något i stil med ”kom igen nu, lillkillen”. Det uppskattades inte.
+ 1. Supportern (Magnus Hällebrand) frågar: Om du får ett erbjudande att gå utomlands igen. Nappar du i så fall?
Det är väldigt tveksamt. Både Eva och jag tyckte det var perfekt att komma hem nu. Och jag måste säga att, även om det är en klyscha, så är sammanhållningen i vårt lag den bästa jag någonsin upplevt vilket gör att det är kul att gå till träningarna och matcherna. Men jag har också lärt mig att aldrig säga aldrig. Kommer en rik arab och erbjuder mig några miljoner i månaden för spel i hans liga så kan det ju vara svårt att säga nej. Jag är i alla fall 32 år så det skulle vara för pengarnas skull då. Men annars så… Nej, det tror jag knappast.