Träningsrapport 14 april
När Jari får frågan om han spelar på måndag svarar han: ”Don’t know yet.”
Som vanligt håller han till för sig själv på en alldeles egen folktom plan. Joggingskor, träningsoverall, mössan tätt neddragen över huvudet. Han kör lite höga benlyft, snabba fötter och någon joggingruscher då och då.
Ibland känns det som att han har en ny skada utan att ens ha hunnit bli kvitt en gammal.
Var uppstår alla dessa skador kan man fråga sig? Var slås de upp? Hemma i trädgården? Ute med hunden? I sovrummet?
Borta på plan 5 är träningen i full gång. Bech och Emil joggar runt planen. Jag får höra från Greger att Labinot cyklar inne på Athleticum. Han har tydligen en bit kvar. Pode och Niklas H är frånvarande av för mig okänd anledning. Asper och Sandqvist tränar på egen hand. Utespelarna är indelade i två lag som spelar över hela planen utan mål:
Grått: Ulrich, Olof, Glenn / Hasse, Jocke, Sliper / Afonso, Skoog, Rawez.
Svart: Tobbe N, Kouakou, Jon, Järdler / Anders, Daniel A, Yksel / Behrang, Ofere.
Övningen går ut på att hålla bollen inom laget. Efter ett visst antal passningar ska man ta sig in i en anfallszon. Endast en spelare i laget får löpa in i zonen. Om han lyckas ta emot bollen utan att någon annan medspelare är i området räknas det som mål.
En som lyser av självförtroende är Behrang. Tar emot en lång svepande krossboll på bröstet och lyckas omgärdad av två försvarare lura sig förbi genom en elegant lobb. Två allsvenska starter och ett avgörande mål har onekligen stärkt den pågens självkänsla.
Glenn sticker också ut ur mängden. Står hela tiden rätt och avvärjer behärskat attacker från motståndarlaget. Får dessutom tillfälle att avlossa ett par ruskiga skott och slår flera underbart välavvägda passningar diagonalt över banan. Han tycks ha tagit petningen senast på rätt sätt.
På vissa håll ser det sämre ut. En del hänger med huvudet. Jon tvingas gå av:
”På gränsen till bristning i baksidan, förklarar han”
Man anar en viss frustration hos spelarna. Yksel slår ut med armarna när han tycker att någon tar ett felaktigt beslut och vräker omkull Sliper då han själv inte lyckas ta sig förbi.
Kanske bör man ha förståelse. Planen är lerig och djävlig. Det krävs ett gäng ekvilibrister för att hålla liv i spelet på en sån här leråker, tänker man. Ofere slår fler luftsparkar än vanligt. Hasse är långt ifrån den vinthund man är van att se honom som.
Men Sören misströstar inte. Han är aktiv. Väser så att ljudet studsar mot kombihallens korrugerade plåttak:
”In i press! Kom och stötta. Det är för stor plan för att inte stötta upp!”
Han betonar också att lagen måste räkna sina passningar högt för att få poäng. Koordinationen är viktig, att kunna göra mer än en sak samtidigt på planen. Sören gör sitt yttersta för att elda igång sina spelare och efter lite vätska när det är dags för tvåmål ser det faktiskt lite bättre ut.
Man spelar på en ganska liten plan. Fyra mot fyra medan övriga agerar vägg. Samma indelning som tidigare. Den lilla planen ställer höga krav på målvakterna. Avsluten duggar tätt och det gäller att få igång spelet snabbt. Ett viktigt anfallsvapen är de snabba långa utkasten.
Det är tight och bättre tempo. Alla är mer på hugget. Anders knoppar in den på inlägg från Behrang. Afonso replikerar omedelbart på pass från Skoog.
Formationen Olof, Ulrich, Skoog och Afonso skördar stora framgångar. De står för närmre 80 procent av sitt lags gjorda mål. Skoog släpper bak till Ulrich som får på ett hårt pressat skott invid stolproten. Några moment senare gör han själv ett riktigt vrida och vända nummer som avslutas med en retlig tåfjutt bakom Sandqvist. Mål görs på löpande band. Jag räknar till 12 – 6 för de gråa innan Sören blåser av träningen.
Jag har framhållit Behrang och Glenn tidigare. Jag vill nämna en till som höjer sig över mängden idag. Sliper, den nya Yngvekopian (utseendemässigt). Han jobbar oerhört. Offrar sig, avvärjer anfall, ligger bakom mål och hittar själv nätmaskorna ett flertal gånger.
Guimar har lämnat liksom Barley och Rasmus Bengtsson. Jag hoppas verkligen att Sliper stannar. Han kommer att få känna på allsvenskan redan i år.
Dagens delikatess är ett samarbete mellan de gråa där en försvarare hittar ut till Glenn som slår in den till Jocke som i sin tur utan att titta lättar snett bak till Afonso. Afonso drar till direkt. Ett rappt skott där bollen dyker på afonsovis och penetrerar nättaket. Sandqvist ser som fastvuxen ut.
Skoog tvingas gå av några minuter från slutet. Tar sig åt knäet efter en närkamp med Järdler och Daniel A. Mot slutet av träningen har vi alltså sex potentiella startmän på frånvarolistan, (Jari, Skoog, Jon, Emil, Bech, Pode) ändå är spelet bra och man kan komma på flera tänkbara startelvor till måndagsmatchen. Framför allt är det glädjande att de mindre tongivande spelarna i truppen ser så pass bra ut. Jag är inte orolig.
På väg hem ser jag att Jari är färdig med sitt träningspass. Han promenerar lugnt mot omklädningsrummet. Hade varit spännande att få veta vad han tänker. Ska jag spela på måndag eller inte?
Jag är inte särskilt konspiratoriskt lagd men jag kan tänka mig att Jari vill ha det precis såhär. Han känner sin kropp och anser att Sörens träningar är för frekventa och för hårda för att den ska orka med. Jari vill hålla i gång i lugn och ro, i sitt eget tempo och på sitt eget mjuka sätt. Han ger själv klartecken när han är redo för match. Han vill ha det så, med eller utan skador. Och kanske är han och Sören överens.
Jag blir inte förvånad om han spelar på måndag.
